Uppsats behandlar företags kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster.

Vi har gjort en studie om hur vi kan förbättra registerkartan med hjälp av mätning med GPS och transformation i området Tobyn i Årjängs kommun. Arbetet innehåller fastighetsbildning förr i tiden och även om hur fastighetsbildning går till i dag. Vidare har vi skrivit om olika mätningsmetoder och fakta om GPS-systemet, exempelvis NRTK, fasmätning, absolutmätning och kort om olika transformationsmetoder. Vi har också skrivit om hur vi gick tillväga när vi först mätte och sedan transformerade. Till detta har vi olika bilagor med jämförelse mellan inmätta och transformerade punkter och kartor som visar hur mycket som skilde mellan transformerade gränser och den befintliga registerkartan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande.

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna.

Forskare, föräldrar och förskolepersonal har sedan länge lagt märke till att inlärningen av färger och deras beteckningar skiljer sig från inlärningen av andra adjektiv och från substantiv. En undersökning har genomförts med syftet att komma närmare svaret på frågan: hur går det till när barn lär sig kopplingen mellan färg och färgterm? Ett trettiotal barn i åldern två till fyra år har deltagit i ett test med tre delmoment. Analysen har utgått från tre frågeställningar: Hur ter sig kopplingen mellan färg och färgterm i olika åldrar? Finns det någon skillnad mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn? Följer barns inlärningsmönster den av Berlin och Kay (1969) föreslagna implikationsordningen? Undersökningsresultaten visar att redan barn som är två år kan göra en korrekt koppling mellan färg och färgterm.

Från röstblock till erkänd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

Sömn och  förmågan att minnas persoliga händelser är en fundamental funktion i vårt liv och har en betydande roll för vårt välbefinnande. Denna studie ämnade undersöka om det föreligger något samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser under kontroll för variabler såsom emotioner och ålder. Vidare undersöktes relationen mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga händelser. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning riktad till en studentpopulation där urvalet utgjordes av 314 deltagare. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser efter kontroll för emotioner och ålder.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner.

Detta examensarbete handlar om övergångsprocessen från studier till arbetsliv för studie- och yrkesvägledare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvägledares övergångsprocess från studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnå vårt syfte och för att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvägledare och sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den tidigare forskning inom ämnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergångsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna kräver.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan från NCC Hus Region Stockholm att förbättra processen för erfarenhetsåterföring. När man arbetar med erfarenhetsåterföring på en lokal nivå så är det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anställda samt resurser för att arbeta fram material att återföra som är viktigt för att uppnå en fungerande erfarenhetsåterföringsprocess. Analys och slutsatser visar på brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affärschefsgrupper. Det fanns även problem med att få projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvärdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har även undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhållandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fånga ledningens och anställdas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhållandet.Intervjuerna med de två cheferna och medarbetarna genomfördes på deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skäl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag använde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frågor. Nästan alla åtta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrädare inom kriminalvården och socialtjänsten arbetar med barn som har en mamma på anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvården och fyra professionella som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsätt på barnperspektivet försvårar samverkan mellan myndigheterna..

Rapportens huvudsyfte var att försöka få en större kunskap om de sekretessbestämmelser som finns mellan socialtjänsten samt polismyndigheten och det omvända. Vi har även belyst de problem som finns i ämnet, samt hur samverkan mellan myndigheterna fungerar just när det gäller sekretess. Slutligen har vi föreslagit vissa åtgärder för att främja ett bättre samarbete mellan myndigheterna när det handlar om sekretessen myndigheterna emellan, baserat på den empiriska undersökning som gjorts i denna rapport..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lärares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda på detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollärare i skolår 1-3. Genom en historisk återblick i bakgrunden kan läsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet består utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, läraren syn på sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanställde vi intervjusvaren där vi påvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.