Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

LÀxor i förhÄllande till kunskap, individualisering och hemförhÄllande.En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor.

Denna studie omfattar och undersöker de förhÄllande som existerar kring psykologi och ludologi med pÄ att förena sambanden mellan mÀnniskors behov och utmaningar i spel. Resultaten representeras via en grafisk illustration dÀr funna samband pÄvisas. Av det material som anvÀnts mest (som hÄllfast grund), inkluderas Manfred A. Max-Neef?s Human Scale Development och Ernest Adams Fundamentals of Game Design.

Kommunikation Àr ett vidstrÀckt Àmne som Àr intressant och spÀnnande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhÀllet till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg pÄ dagens arbetsmarknad och dÀrmed ett aktuellt Àmne att studera vidare inom.Denna c-uppsats Àr en fenomenologisk studie vars syfte Àr att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan omrÄdeschefskollegor. Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem omrÄdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. FrÄgestÀllningarna baseras pÄ tre genomgÄende teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgÄr ifrÄn kommunikationsteori.Det ingÄr i omrÄdeschefernas uppdrag att kommunicera bÄde internt inom organisationen och externt.

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn pÄ matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lÀrare som arbetar med de tidigare Ären (1-3). I vÄrt arbete fÄr vi svar pÄ om det finns en ?röd trÄd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och Är 1. Vi har studerat vad forskningen sÀger om matematikunder- visning i Är F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma lÀroplanen sÀger. Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi bl.a.

Denna explorativa studie Àmnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur ett sÄdant samband ser ut och hur det skulle kunna mÀtas. Ett experiment designas dÀr försöksdeltagarna fÄr uppgiften att berÀtta en sammanhÀngande berÀttelse utifrÄn en serie bilder, sÄvÀl berÀttelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras pÄ flera sÀtt; ögonrörelsemönstret jÀmförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en nÀrmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren anvÀnder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien Àr att det finns ett flertal sÀtt att undersöka förhÄllandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden.

Studiens syfte Àr att belysa hur fyra unga individer, i Älder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus pÄ individens egna berÀttelser, dvs. erfarenheter, förvÀntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar Àven individens syn pÄ samhÀllets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillÀmpas en induktiv kvalitativ metod.

Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftÀnkande hos ungdomar utifrÄn ett transdiagnostiskt perspektiv. KatastroftÀnkandets roll för förÀndring av social Ängest och depressiva symtom undersöktes utifrÄn en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivÄ av katastroftÀnkande har större reduktion av depressiva symtom Àn ungdomar med lÄg nivÄ av katastroftÀnkande. Detta talar för att hÀnsyn bör tas till grad av katastroftÀnkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, sÀrskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftÀnkande och samsjuklighet undersöktes utifrÄn en tvÀrsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar pÄ en koppling mellan katastroftÀnkande och social rÀdsla, sömnproblematik och nedstÀmdhet..

Ansiktstolkning Àr en viktig del av den ickeverbala kommunikationen mellan mÀnniskor. Resultat frÄn tidigare studier har visat att förmÄgan till korrekt ansiktstolkning pÄverkas av det psykiska vÀlmÄendet samt av tidigare livserfarenheter. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan tidigare erfarenheter av mobbning och förmÄgan till korrekt ansiktstolkning. Ett explorativt syfte var Àven att undersöka eventuella samband mellan mobbning och nedsatt psykiskt vÀlmÄende. Studien var kvantitativ, genomfördes pÄ gymnasieelever, och innefattade en mobbningsenkÀt, ett ansiktstolkningstest, SSP och BDI-II.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmÀn sjÀlvuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som vÀljer studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. I studien deltog 174 elever frÄn sju klasser i Ärskurs 9 frÄn tvÄ utvalda skolor, en pÄ en mindre ort och en pÄ en större, bÄda med nÀrliggande storstad. Eleverna svarade pÄ frÄgor om betyg och sjÀlvuppfattning genom en enkÀt. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lÀgre sjÀlvuppfattning Àn pojkar i matematik och att elever som vÀljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lÀgre vÀrde i sjÀlvuppfattning Àn elever som vÀljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte pÄvisa nÄgon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men dÀremot att pojkar har högre betyg Àn flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gÀller för elever som valt yrkesförberedande program.

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framstÀllningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sÄdan inventering har funnits lÀnge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framstÀllt och hur den framstÀller Katolska kyrkan. Den metod som har anvÀnds i denna studie Àr den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som Àr en underkategori av en bredare innehÄllslig idéanalys och resultatet har pÄvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom Ären har framstÀllt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den Àldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur..

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie betrÀffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.