teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

The title of this essay is ?Collaboration between social services and schools?. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Detta examensarbete är en intervjustudie om danslärare och klasslärares tankar och åsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar även frågan hur ett samarbete mellan klasslärare och danslärare kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare och klasslärare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan användas som konstform och/eller metod för att nå mål i andra ämnen. Den förtydligar även hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhäva det typiska tolkar sina upplevelser.

Syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och föräldrar formulerade sig angående träningsskolans högstadieelevers placering på en 1-6 skola och inte på en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen på personer med handikapp förändrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och två rektorer på tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om träningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna går på 1-6 skolor och inte på högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angående elevernas framtid i ett föränderligt samhälle.Det framkom i undersökningen att träningsskolans högstadieelever, kunskapsmässigt, låg närmare i nivå med eleverna på 1-6 skolan än på högstadiet, men att det var svårt att samarbeta eftersom träningsskolans elever blev så avvikande p.g.a.

Den här studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans värld. I studien kommer jag att intervjua lärare för att ta reda på deras erfarenheter gällande IUP och jag vill även ta reda på vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas även att lärarna kan jämföra deras tidigare arbetssätt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansåg att reflektion till det egna lärandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, därför kommer jag även att granska tidigare forskning kring barns lärande/inlärning.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

This project concerns a new lower and mid level compulsory school in the currently developing area of Annedal, northwest of central Stockholm. According to the given program, the school should hold 500 pupils and 100 pre-school children. As an addition to the given program, my suggustion holds a sports hall and a public library.In my project, my ambition has been to investigate how to create an inspiring and exiting place for kids to inhabit and, at the same time, create an activated, central place in a developing suburb. The latter has resulted in the two program-related additions, which purposes is to extend the hours during which the area is activated and to create additional incitements for visiting the building. Both additions are chosen based on lack of service in the area. Architectually, I've been inspired by the medieval castle which has been used as an inspirational resource for the parts of the school holding classrooms.

SAMMANFATTNINGTitel: Krishanteringsplanen ? ett verktyg eller en dammsamlare?En studie av en F-9 skola i Mellansverige.År 2010 Antal sidor: 25Syftet med denna underökning är att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs på medelstor F-9 skola i Mellansverige.- Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen på skolan fungerar.Undersökningen är kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier.Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca åtta år sedan. Få av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprättandet av planen. Tanken är att den ska revideras årligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var två år sedan sist.

Utifrån kategorierna etnicitet, genus, skola och språk undersöks, genom kvalitativa gruppintervjuer, åtta gymnasieelevers identitetsskapande som tjejer som följer kursplanen i svenska som andraspråk (SVA). I studien belyses vad ?invandrar-identiteten? betyder för tjejerna, hur de ser på sin flerspråkighet, vilken inställning och vilka attityder de har till skola och studier samt slutligen hur de positionerar sig i förhållande till killar. Informanterna tillhör samma SVA-grupp i årskurs ett, men är uppdelade i två grupper vilka skiljer sig åt vad gäller inställning till skolarbete och grad av studiemotivation.Studiens resultat är inte generaliserbart till en större population, men belyser och bekräftar i stort vad som framkommit hos bland andra Otterup (2005), Holm (2008) och Ambjörnsson (2003). Det fram-kommer i studien att framför allt identiteten som "invandrare" (eller "blatte") är viktig för tjejerna, och att den blir möjlig främst genom att de har vuxit upp i Bergsjön och Biskopsgården, vilka är så kallade ?multietniska? förortsområden i Göteborg.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i En skola i en mindre ort eller i En skola i en storstad.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan.

Skolmåltiden är en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på En skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten.