Mötet mellan pedagog och elev är, enligt vår mening, kärnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att låta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgått från den sociokulturella teorin och använt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i årskurs 4-6 på En skola i norra Sverige och ta del av deras berättelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgång som upplevdes som betydelsefulla.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i En skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på En skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ?En skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer.

Background:IT development has in recent decades been fast progressing. In Sweden many schools have begun to invest in IT and new technologies. What happens at the schools that are investing in IT equipment and modern technology?Purpose:The purpose of this study is to elucidate the conditions for and the success factors and barriers that principals and teachers will experience in IT. Principals' experiences are complemented and mirrored against the teachers.

Jag har ritat En skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom En skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klassläraren och specialpedagogen/specialläraren upplevs av lärarna själva och vilka förändringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen är organiserad på två skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen påverkar eleverna. Frågeställningarna är: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallärare sitt samarbete på skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur påverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika skolor. På skola A intervjuades en speciallärare och en klasslärare och på skola E intervjuades en specialpedagog och två klasslärare. Samarbetet på dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det råder en tidsbrist för givande samarbete.

ABSTRACTTitel: Kommunikation mellan hem och skola ? vilka föräldrar tycker vad?Författare: Anette KarlssonHandledare: Per DannefjordStudien syftar till att belysa hur föräldrarna på Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlägga vilken typ av information föräldrarna efterfrågar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förväntningar på och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan ställas i kontrast till lärarnas åsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan.

I vårt arbete belyser vi hur två kommunala skolor i Perugia, Italien, tar tillvara på leken som ett redskap/metod inom undervisning. Vi har tagit del av vad som står i den italienska läroplanen om lek och hur de lärarstuderande upplever att lärarutbildningen i Perugia ställer sig till lek som en del av barns lärande. I teoribakgrunden definierar vi begreppet lek samt presenterar tre teoretiska inriktningar kring lek. Vår huvudfråga lyder; Vilken syn har några aktörer inom det italienska skolväsendet ifråga om leken som pedagogiskt redskap/metod? Vi valde att använda oss av enkäter, intervjuer, observationer och teckningar för att samla in vårt empiriska material.

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur En skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i dEn skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen.

En lagändring förmodas antas och börja gälla den första juli i år som ger papperslösa rätt till skola. Många av oss lärarstudenter kommer att möta papperslösa elever och det finns oerhört lite forskning på hur papperslösa elever kan inkluderas i skolan. Men det finns papperslösa elever som sitter på värdefulla kunskaper om hur papperslösas skolgång ser ut. Därför undersöks i detta examensarbete papperslösa formella och substantiella tillgång till gymnasieskolan. En diskussion förs kring vilket sätt elevernas situation som papperslösa påverkar deras tillgång till skola.

Under våren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier såsom fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att många ungdomar i kommunen upplevde det som svårt att få ett arbete om de saknade sociala kontakter i näringslivet. Denna problematik står som grund för den uppsats du nu håller i dina händer. Uppsatsen är av utredande karaktär och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte är också att ta reda på hur pedagogerna uppfattar sig arbeta främjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergången utifrån ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med både pedagoger och elever används för att få fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs på en mångkulturell skola i Östergötlands län där det finns två förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gällande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.