Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ varför förÀldrar vÀljer att sÀtta sina barn pÄ montessoriskola. Jag skulle Àven vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika. För att göra det hÀr arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat tvÄ barns förÀldrar frÄn vardera skola. Det var förÀldrar till en flicka och en pojke i skolÄr 1. Skolorna lÄg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jÀmföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt vÀlbÀrgat samhÀlle.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattning om lÀxans funktion i förhÄllande till en skola för alla. Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sexton lÀrare har genomförts.Studiens data analyseras utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr lÀrares uppfattningar om lÀxans funktion redovisas pÄ individnivÄ, organisationsnivÄ/skolnivÄ och samhÀllsnivÄ samt för elever i svÄrigheter. Vidare analyseras lÀrares övervÀgande uppfattningar om lÀxans funktion under fem olika synsÀtt, Det traditionella synsÀttet, Det kommunikativa synsÀttet, Det tillmötesgÄende synsÀttet, Det ambivalenta synsÀttet samt det Marknadsanpassade synsÀttet. Resultat och analys har kopplats till det sociokulturella synsÀttet och Vygotskijs teori om lÀrande samt till de tre specialpedagogiska perspektiven.Resultatet visar pÄ stora skillnader i lÀrarnas syn pÄ lÀxans funktion för elevens lÀrande och lÀrares undervisning pÄ de olika nivÄer studien berör. Bristande kollegial samsyn rÄder pÄ skolorna vilket medför att lÀxans funktion tolkas individuellt av samtliga parter runt lÀxan, vilket fÄr negativa konsekvenser i en skola för alla.

En skola för alla Àr en plats dÀr alla elever ska kunna kÀnna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jÀmstÀllt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer nÀr det gÀller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger frÄn en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frÄgestÀllningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien pÄvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Syftet med detta examensarbete Àr att göra en formativ utvÀrdering av ett pÄgÄende inkluderingsprojekt utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv för att belysa svÄrigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningar om i vilka sammanhang eleverna Àr delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lÀrare ser pÄ projektets förlÀngning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod anvÀnts. Sex lÀrare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.

Syftet med uppsatsen Àr att via beskrivningar av upplevelser och erfarenheter hos patienter med Àtstörningsproblematik som erhÄllit bildterapi i grupp, skapa en fördjupad förstÄelse om den bildterapeutiska processen. I resultatet framtrÀder hur processen gestaltats. Bildprocessen indelades i tre utvecklingsfaser med övergripande teman; avvaktande- prövande- bearbetande. En gruppindelning tydliggör hur mÄnga av patienterna som pÄbörjade en utvecklande process i bildterapin. För de flesta blev bildterapin en viktig behandlingsinsats dÀr en bildprocess startade, nÄgra fÄ stannade upp i en kontrollerande lÄst position. .

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan kÀnner sig utanför ellermobbade dÄ ett annat sprÄk Àn svenska talas. Ytterligareett syfte med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt man kan skapaett sprÄkförbud som passar in pÄ en skola för alla. För attuppnÄ syftet anvÀnds en kvantitativ metod, i form avenkÀter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolÄr nio samt tvÄ rektorer pÄ tvÄ olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer Àn ett sprÄk anvÀnder det i skolan och att deandra eleverna kÀnner sig utanför dÄ de inte förstÄr. Detvisar Àven att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakÀnna sig utanför pÄ grund av detta problem.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollÀrare i de tidigare skolÄren, fÄ vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlÀgga och tolka lÀrarnas subjektiva tankar, uppfattningar och vÀrderingar. Resultatet visade pÄ att de lÀrare som hade lÄng arbetslivserfarenhet kÀnde en sÀkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker frÄn det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig nÀr diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. LÀrarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a pÄ grund av bristande resurser.

I aktuella styrdokument stÄr det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvÀrdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebÀr dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. DÀremot innebÀr det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i Àmnet svenska som andrasprÄk kan se ut samt ta reda pÄ vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lÀrare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.