Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework?s role. The paper?s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened.

Denna uppsats belyser frÄgan om hur det sÀrskilda stödet pÄ en högstadieskola upplevs av och fungerar för elever och lÀrare. Vi försöker Àven definiera begreppet ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. Detta har vi gjort genom att intervjua fem lÀrare samt genom en enkÀtundersökning av elever i tre klasser pÄ skolan.Skolverket har genom sina inspektioner kommit fram till att vart fjÀrde rektorsomrÄde behöver förbÀttra sina insatser för att kunna tillgodose elevers behov av sÀrskilt stöd. SÄ var Àven fallet för den skola dÀr undersökningen gjordes.Det resultat vi fick genom vÄra undersökningar pÄvisade att lÀrare och elever inte var helt nöjda med skolans insatser pÄ omrÄdet överlag.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga mÀnniskors valdeltagande. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att dagens unga har tappat tron pÄ demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som bestÄr utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha nÄgot större inflytande nÀr det gÀller politiska val..

Den hÀr studien handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP). Sedan januari 2006 har IUP varit ett obligatoriskt verktyg i skolans vÀrld. I studien kommer jag att intervjua lÀrare för att ta reda pÄ deras erfarenheter gÀllande IUP och jag vill Àven ta reda pÄ vilka för- och nackdelar de ser i sitt arbete med de individuella utvecklingsplanerna. Jag hoppas Àven att lÀrarna kan jÀmföra deras tidigare arbetssÀtt med det nya. De som arbetat fram förslaget om IUP ansÄg att reflektion till det egna lÀrandet var en viktig punkt i en individuell utvecklingsplan, dÀrför kommer jag Àven att granska tidigare forskning kring barns lÀrande/inlÀrning.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen pÄ mobbning som hela arbetet grundar sig pÄ Àr att mobbning existerar nÀr en eller flera elever under skolpliktig tid utsÀtter nÄgon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt krÀnkande sÀrbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstÄ uppkomsten av mobbning. Dessa Àr utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om ÄterupprÀttande rÀttvisa. Undersökningen Àr utförd pÄ en livsvÀrldsfenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer.

Skolan Àr ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprÀtthÄlls. BÄde skolpersonal och förÀldrar vill givetvis att barnet fÄr den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det Àr av största vikt för barnets vÀlmÄende att de bÄda parterna kÀnner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig sjÀlv utan Àr en process som innebÀr Äterkommande samtal och möten. Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen pÄ hur förÀldrakontakten skall se ut.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

I dagens förskola/skola kan vi som pedagoger möta barn som har olika former av diagnoser, Asperger syndrom Àr en utav dem. Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva och analysera vilka arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av nÀr de arbetar med barn som har fÄtt diagnosen Asperger syndrom. Vi har genom intervjuer med pedagoger fÄtt ta del av deras arbetssÀtt och metoder för hur de arbetar. Resultatet visar att de pedagogiska arbetssÀtt som pedagoger anvÀnder sig av vid arbetet med barn som har Asperger syndrom Àr bland annat tydlighet, struktur, rutiner samt att man som pedagog inte ska ha samma arbetssÀtt till alla barn med AS, utan plocka ihop det bÀsta av alla arbetssÀtt och gör undervisningen individanpassad..

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Bakgrund:NÀr man talar om en skola för alla menar man att alla elever oavsett problematik skall inkluderas i den ordinarie undervisningen. Elevers olikheter skall ses som en naturlig variation och som en tillgÄng i skolan och undervisningen. I sÄvÀl Lpo94 som Lgr11 framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning och fÄ möjlighet att utvecklas pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt utifrÄn de individuella förutsÀttningar man har. För att skolan skall kunna sÀkerstÀlla att varje elev fÄr det stöd han/hon Àr berÀttigad till anvÀnds olika former av dokumentationsverktyg och ÄtgÀrdsprogrammet Àr ett vÀletablerat sÄdant. Ett ÄtgÀrdsprogram skall upprÀttas dÄ en elev riskerar att inte nÄ upp till mÄlen för utbildningen och dokumentet skall behandla sÄvÀl individ-, grupp- som organisationsnivÄ.

Resultatet av vÄr undersökning visar att förÀldrar med en högre utbildning i större utstrÀckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad pÄverkade sina barn i deras val Àn förÀldrar med en lÀgre utbildning. En tendens som vi kan se Àr att en majoritet av barnen sjÀlva letade upp den skola som de ville gÄ pÄ. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt belÀget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes Àven det som viktigt..

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.