Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur nÄgra specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömÀssiga förutsÀttningar för inlÀrning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur sÀger specialpedagogerna att skolan skapar förutsÀttningar och ÄtgÀrder för lÀrande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framtrÀder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr resultaten grundar sig i intervjuer frÄn en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsÀrskolan, 7 specialpedagoger frÄn grundsÀrskolan och en rektor frÄn en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrÄn sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvÄrigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger pÄ fem olika skolor har vi fÄtt deras perspektiv och syn pÄ de hÀr frÄgorna. Resultatet frÄn vÄra intervjuer visar att pedagogerna Àr beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvÄrigheter Àr i behov av trygghet vilket de fÄr genom struktur i klassrummet. Detta uppnÄdde pedagogerna pÄ olika sÀtt beroende pÄ om eleverna befann sig i en vanlig skola eller pÄ en resursskola.

Abstrakt Malmgren, Linda & Skoglund, Anna (2010). Den likvÀrdiga specialpedagogiken - det specialpedagogiska stödets utformning i tvÄ socioekonomiskt skilda omrÄden. (The equivalent special needs education - the organisation of special education aid in two socio-economically diverse areas.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur det specialpedagogiska stödets utformning och genomförande sker pÄ tvÄ strukturellt liknande skolor i socioekonomiskt olika upptagningsomrÄden, samt att belysa den allmÀnna synen pÄ specialpedagogik. Som grund till vÄrt arbete ligger vÄra svenska lagar och förordningar, begreppet en skola för alla, samt nÄgra utvalda specialpedagogiska perspektiv. VÄra undersökningar har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer samt enkÀter.

Bakgrunden till vÄr studie Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och vÄr nyfikenhet över hur den anvÀnds i dagens skola. Syfte var att ta reda pÄ om samt hur lÀrare, verksamma inom skolans tidiga Är, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lÀrare tÀnker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur anvÀnds. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lÀrarna var vÀl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla Àmnen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

SammandragSyftet med den hÀr rapporten Àr att visa hur lÀrare vid en skola i Sverige och en i Kenya tÀnker och arbetar med lÀs-och skrivinlÀrning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan pÄverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer anvÀnts. Intervjuerna har utförts pÄ fyra pedagoger, tvÄ svenska och tvÄ kenyanska som undervisar mot förskolan till Ärskurs tre. Observationerna har utförts pÄ samma skolor och vid sex tillfÀllen, tre pÄ vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan.

Detta arbete syftar till att fÄ klarlÀgga hur pedagoger frÄn förskoleklassen upp till Ärskurs tre arbetar för att stödja barn med specifika svÄrigheter i matematik. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor av tvÄ förskolepedagoger, tvÄ fritidspedagoger, tvÄ lÀrare och en specialpedagog. Anledningen till valet av omrÄde Àr dels egna negativa erfarenheter frÄn matematiklektioner, nÀr man satt oförstÄende medan klasskamraterna rÀknade pÄ. Dels det allmÀnintresse för ett kÀrnÀmne som alla har haft i skolan. Syftet Àr att lyfta hur pedagogerna pÄ en skola arbetar för att stödja elever med matematiksvÄrigheter.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal frÄn förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsomrÄde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lÀrare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lÀrarna planerar, lÀgger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att fÄ en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett fÀrdiginspelat material, dÀr studerades det hur boksamtalen gick till i bÄde förskola och skola.

AbstractInstitution: LUT, LÀrarutbildningenKurs: AUO3 AllmÀnt utbildningsomrÄdeTermin: Höstterminen 2007Titel: LÀrare och elevers upplevelser av mobbning pÄ en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jÀmföra elevers och lÀrares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkÀtundersökning).Material: LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, tidigare forskning, rapporter frÄn skolverket.Resultat: LÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen pÄ den specifika skolan stÀmmer i vissa fall bra in pÄ den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. BÄde den tidigare forskningen och undersökningen pÄ den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning Àr ett problem pÄ deras skola Àn vad lÀrarna gör. BÄda undersökningarna visar ocksÄ att lÀrarna anser att mobbning förekommer i högre grad Àn vad eleverna gör. JÀmför man lÀrarnas och elevernas svar i enkÀtundersökningen finns det skillnader som tyder pÄ att lÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ skolan ibland Àr olika. Skillnaderna i procentsatserna av lÀrarnas och elevernas svar Àr dock pÄ vissa stÀllen relativt smÄ.