Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.

I ett samhÀlle dÀr alla bör förstÄ och kunna anvÀnda sig av IT Àr skolan den plats dÀr unga kanske för första gÄngen fÄr en chans att lÀra sig detta. Med den stundande nya grundskoleplanen ska Àven lÄgstadieelever börja anvÀnda sig av datorer. Det ökar behovet av en fungerande och bra IT miljö som kan anvÀndas och utnyttjas av alla. Men detta Àr ocksÄ mycket resurskrÀvande. Ett sÀtt att undgÄ problem som kan uppstÄ, Àr att utnyttja sig av internet och olika sorters molntjÀnster för att placera delar av IT miljön externt.Detta skapar ocksÄ en ny sorts flexibilitet som inte gör oss lika platsberoende.

ABSTRACT Borg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie pÄ en skola om elever i matematiksvÄrigheter. (I don?t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties) Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartlÀggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartlÀggningar till handling och hur ÄtgÀrdsprogrammen ser ut för de elever som inte nÄr mÄlen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer. Resultat: NÀr man lÀgger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se pÄ den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör Àr det tydligt att Àven om alla inte Àr odelat positiva till den nuvarande ordningen sÄ Àr den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lÀrare kan bemöta förÀldrar i olika sorters samtal. FrÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet Àr följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lÀrare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet pÄverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lÀrare nÄ fram till alla förÀldrar? - Vad bör man som lÀrare tÀnka pÄ i olika sorters samtal med förÀldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper pÄ omrÄdet och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fÄtt en inblick i hur lÀrare kan se pÄ familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lÀrare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lÀrarnas attityd ödmjuk och deras instÀllning var att förÀldrarna kunde ses som en tillgÄng för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

I denna studie fokuseras till stora delar den första lÀseboken. För att tillgodogöra oss kunskap kring vilka lÀslÀror som anvÀnds i dagens skola, har vi besökt ett antal skolor och dÀr intervjuat barn och pedagoger om vad de anser om det material som anvÀnds vid den första lÀsinlÀrningen. Vi har ocksÄ gjort en historisk tillbakablick, dÀr vi konstaterat att det tidigare inte lades nÄgon som helst vikt vid sjÀlva lÀsinlÀrningen vid lÀsningen. Idag lÀggs dÀremot tyngdpunkten vid att lÀra barn lÀsa, men det material som anvÀnds ser olika ut pÄ olika skolor. Det vi kommit fram till efter vÄra litteraturstudier Àr, att den kulturella bakgrunden Àr av stor betydelse för barns lÀsutveckling.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrarnas arbetssÀtt pÄ flersprÄkiga förskolor. Den empiriska studien avsÄg att besvara syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som berör frÄgor om hur förskollÀrare utformar det fysiska rummet i en flersprÄkig miljö och vilka strategier de anvÀnder för att frÀmja flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. TvÄ perspektiv som bÀst passade för studien blev dess teoretiska utgÄngspunkter. Det ena perspektivet Àr tvÄ metaforer som betraktar lÀrandet utifrÄn bÄde förvÀrvande av kunskaper och deltagande. Det andra perspektivet Àr den sociokulturella teorin om lÀrande och utveckling.En kvalitativ metod i form av strukturerade observationer anvÀndes under totalt en veckas tid pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götaland.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur specialpedagogen arbetar i Är f-5 för att frÀmja en positiv lÀs- och skrivutveckling hos elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien baseras pÄ tio semikvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom en medelstor skÄnsk kommun. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om hur lÀs- och skrivutvecklingen frÀmjas gÀllande inlÀrningsprocess och utveckling samt metodval. Den belyser Àven specialpedagogens roll och adekvata teorier.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att informanterna ansÄg sig ha en viktig roll i att frÀmja en god lÀs- och skrivutveckling hos elever i svÄrigheter. Majoriteten av respondenternas arbetsuppgifter var förlagd till undervisning av enskilda elever.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others.