Arbetet handlar om stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola..

I dagens skola finns det många elever som är i behov av särskilda stödinsatser i form av ett åtgärds-program. I vår strävan efter en skola för alla bör och ska ett åtgärdsprogram fylla en central funktion i elevens och skolans utveckling. Vårt syfte är att undersöka den synliga sidan av åtgärdsprogrammet, hur man arbetar och upprättar åtgärdsprogram på två skolor i Mellansverige. För att få svar på våra ställda frågor har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden, både i analysavsnittet och intervjuavsnittet. Resultatet i vår undersökning visar på att åtgärdsprogrammen i många fall är likriktade och statiska, samma åtgärder och målsättningar upprättas för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde..

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). Hållbart lärande åt alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhällsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: Lärarutbildning Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Detta är en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar som finns bland lärare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstår mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod använts där barn samt lärare har intervjuats. Det resultat som framkommit är att konflikter är ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns någon entydig definition.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun.

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har påverkat deras identitetsskapande. De tre frågeställningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka är de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om några, gör de intervjuade personerna motstånd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poängterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik är essentiellt för lärarutbildningens och läraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans.