Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av matkortssystem inom gymnasieskolor.Metod: Studien har en kvalitativ metod och ?r baserad p? ?ppna fr?gor i form av en enk?t fr?n deltagare som studerar eller har avslutat studier p? gymnasieskolor som anv?nder matkort. Deltagarna har tagits fram genom bekv?mlighetsurval, sn?bollsurval och avsiktligt urval. Totalt inkom 30 svar.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Idén till arbetet kommer ifrÄn Kenneth Lorentzon, SLU i samband med att han söktes upp föratt fÄ förslag pÄ uppsatsÀmnen inriktat pÄ vÀxter, inför examensarbetet inomLandskapsingenjörsprogammet SLU, Alnarp, vÄrterminen 2009.Syftet med studien Àr att inspireras av boken Beth Chattos Gravel Garden (2000) samt studera ettantal vÀxter pÄ torra vÀxtplatser runt om i vÀrlden och utifrÄn det gestalta ett förslag medtorktÄligt hortikulturellt vÀxtmaterial till ett nytt vÀxtsortiment pÄ Alnarp. Litteraturstudien,diskussionen och gestaltningen ska besvara frÄgestÀllningen:Hur kan man anlÀgga en liknande typ av gravel/scree garden i Beth Chattos anda utifrÄn ettsvensk klimat?MÄlet med studien Àr att fördjupa vÀxtkÀnnedom och att öva vÀxtgestaltning.Studien har genomförts med hjÀlp av litteraturstudier, vilka i studiens inledning siktar in sig pÄ attge en översiktlig bild av vilka torra vÀxtplatser som finns pÄ jordens yta. De ska Àven exemplifieranÄgra typiska karaktÀrer för vÀxterna inom det specifika omrÄdet för att ge en ökad förstÄelse förden komplexitet som ligger bakom vÀxternas olika uttryck.I studien ingÄr intervjuer med tre personer varav tvÄ tillhör de frÀmsta experterna pÄ alpintvÀxtmaterial i Sverige. Alla tre har praktiska erfarenheter av att anlÀgga klipptrÀdgÄrdar, blandannat i Göteborgs botaniska trÀdgÄrd.

Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga potentialen för energieffektiviseringar i smÄhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar bÄde befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ?FÀrdplan för ett klimatpositivt Uppsala Är 2050? (kallad FÀrdplan 2050), detta med uppdrag av NaturvÄrdsverket. MÄlet med FÀrdplan 2050 Àr att ta fram en lÄngsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utslÀppen av vÀxthusgaser med 45 % per invÄnare till Är 2020 jÀmfört med Är 1990.

Griskött Àr det kött som konsumeras mest i Sverige, och en allt större del av köttet som konsumeras tÀcks av import. Utomhusproduktion av grisar skiljer sig mellan olika lÀnder vad gÀller bÄde förekomst och utformning. Produktion utomhus likstÀlls ofta med ekologisk produktion, vilket inte alltid Àr fallet eftersom det Àven finns konventionell utegrisproduktion. Det finns utomhushÄllna flockar som bidrar till det konventionellt producerade grisköttet i vissa europeiska lÀnder, framförallt i Storbritannien och Frankrike. Moderna framsteg som elektriska stÀngsel, terrÀngfordon, öronbrickor i plast och förbÀttrade hyddor dÀr suggorna kan grisa har bidragit till en mer konkurrenskraftig och lÀtthanterlig utomhusproduktion. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kunskap om konventionell produktion inomhus och utomhus genom att jÀmföra de tvÄ produktionssystemen med avseende pÄ reproduktivitet och produktivitet.

Jordens klimat Àr idag tunga frÄgor, det handlar om allt frÄn polarisen som smÀlter pÄ grund av den stigande temperaturen till sinande oljeresurser i vÀrlden. Arbetets mÄl Àr att minska energianvÀndningen, uppskatta vad ett sÄdant system skulle kosta och vad blir miljövinsten? Med hjÀlp av en energikartlÀggning identifieras energiflödena samt ett koncept tas fram för vÀrmeÄtervinning med vÀrmeÄtervinningsbatteri och vÀrmepump. En kostnadsbedömning och resultatkalkyl görs med konceptet som grund. Resultatet blir ett system som kostar runt 5,3mnkr med en payoff-tid pÄ ca 4 Är.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

?A culture center should be visually welcoming as well as attract a diverse range of visitors with different backgrounds.? This was the client?s request for a new cultural center in Nairobi. The location is in the heart of Nairobi?s industrial area, near several existing buildings that are already in use by the culture organization known as Go Down. I have chosen to keep most of the existing buildings and to use my new building as a complement for the desired program.

I Sverige Àr det idag ovanligt att man i flerbostadshus anvÀnder sig av individuell mÀtning och debitering av energi för uppvÀrmning. Med individuell mÀtning och debitering menas att hyresgÀsten debiteras efter sin individuella förbrukning per lÀgenhet. Detta Àr mer vanligt i övriga Europa och den hÀr studien syftar till att fÄ kunskap om erfarenheter och problemstÀllningar inom detta omrÄde frÄn Tyskland och Danmark. Dessa lÀnder har sedan lÀnge en hög andel anvÀndare av systemet samt Àven lagstiftning om obligatorisk mÀtning och debitering pÄ individuell nivÄ.Studien görs pÄ uppdrag av Sveriges allmÀnnyttiga bostadsföretag (SABO), HyresgÀstföreningen och FastighetsÀgarna. Den Àr en del av ett projekt dÀr dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gÀlla för dess medlemmar vid införande av individuell mÀtning.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vÄrdpersonal har av att arbeta med hbtq-frÄgor. Bakgrund: Sverige har kommit lÄngt med jÀmnstÀlldhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder pÄ att personer inom hbtq-gruppen kÀnner sig illa behandlade och krÀnkta i vÄrden. Författarna kÀnner dÀrför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad trÀningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare.Vad karaktÀriserar den resultatorienterade miljön?Hur upplevs trÀningsmetodiken av barnen?PÄverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation?MetodI studien deltog 19 fotbollsspelare födda Är 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio trÀningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat dÀr spelarnas prestationer stimulerades och utvÀrderades utifrÄn uppnÄdda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad trÀningsmetodik. I studien iscensattes en förÀndring och ett nytt klimat.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Syftet med undersökningen var att hitta faktorer i arbetslivet som frÀmjar hÀlsa. FörhÄllanden som belystes i undersökningen var uppfattning hos vÄrdpersonal om tid, möjlighet att pÄverka, relationer och psykosocialt klimat, kunskap och motivation samt belöning.Den undersökta gruppen utgjordes av vÄrdpersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boende i TrollhÀttans Stad. Samtliga yrkeskategorier ingick i studien; sjukvÄrdsbitrÀden, undersköterskor och sjukvÄrdsbitrÀden. LÄngtidsfrisk definierades som ingen sjukfrÄnvaro alls under ett Är. LÄngtidssjuk definierades som mer Àn tre mÄnaders men mindre Àn tvÄ Ärs sjukskrivning under ett Är.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans kommunikation med patienter vid inskrivningssamtal inför elektiva operationer. PÄ en kirurgisk mottagning pÄ ett sjukhus i södra Sverige genomfördes 13 observationer och analyserades med inspiration av innehÄllsanalys. Resultatet mynnade ut i fem kategorier: Information bidrog till transaktioner, FörstÄelse för patienten, Ett tillÄtande klimat, Att bli störd och HjÀlpmedel. Resultatet diskuterades med hjÀlp av Imogene Kings teori om sjuksköterskors kommunikation, och det framkom att ett respektfullt bemötande lugnade patienten och skapade en trygg miljö som underlÀttade kommunikationen och pÄverkade informationsutbytet..