Arbetet undersöker hur förhÄllningssÀttet till vinterklimatet i stadsbyggande har utvecklats samt hur vintern och dess relation till stadsbyggande pÄverkar anvÀndningen och den fysiska utformningen av staden. En bredare litteraturstudie har genomförts och sedan kompletterats och exemplifierats i en fallstudie av LuleÄ.Resultatet visar att det finns en grundhÀnsyn till en plats specifika klimat i det traditionella byggandet, men den blev överkörd av den stora urbaniseringen som startade efter andra vÀrldskriget. Utformning och design av vÄra stÀder har istÀllet styrts av ekonomi och industriell tillvÀxt. Idag har ökande klimatförÀndringar och miljöproblem lett till ett vÀxande fokus och medvetenhet kring klimatfrÄgor dÀr Àven vinterns förutsÀttningar fÄtt en tydligare stÀllning inom stadsbyggande, framför allt i norra Sverige.AnvÀndningen av staden Àndras under vintern dÄ bÄde intensiteten och typen av aktiviteter förÀndras. Klimatet gör att man inte tillbringar mer tid Àn nödvÀndigt utomhus.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Med klimat avses statistiska vÀderförhÄllanden sÄsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhÄllanden skiljer sig mycket pÄ olika platser pÄ jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhÄllanden sÄsom berg och hav. Breddgraden Àr vald till 59±2 grader nord. PÄ denna breddgrad förekommer bÄde stora kontinenter och vÀrldshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstÄnd till hav/sjöar.För att kunna studera detta har data över mÄnadsmedeltemperaturen och mÄnadsmedelnederbörden samlats in frÄn en klimatdatabas (www.worldclimate.com).

Jag har gjort en undersökning för att fÄ en beskrivning av mobbning och förebyggande ÄtgÀrder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och tvÄ intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till Àr, att det Àr viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som Àr av största prioritet i förebyggande ÄtgÀrder mot mobbning Àr lÀrarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett vÀlordnat rastvaktssystem..

LÀrande Àr en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lÀrande kan inte ske utan vissa förutsÀttningar. Trygghet Àr en sÄdan förutsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. FrÄgestÀllningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lÀrande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

ADHD Àr ett funktionshinder som betyder att man kan ha problem med att reglera och kontrollera uppmÀrksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer inom ett och samma omrÄde. Av vÄrt resultat framgick det att tydlighet, struktur samt förberedelse Àr viktiga komponenter i arbetet med barn som har ADHD. Det finns generella metoder för hur pedagoger kan anpassa undervingen men det Àr viktigt att anpassa de utifrÄn individens specifika begrÀnsningar och behov.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

AbstractTitle: Leadership and ethics in the Real estate agent-industry Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Paula Massamiri & Therese Delmar Supervisor: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Date: 2014 ? May Purpose of study: The aim of this study is to create an understanding of how leaders trough a Structural ethical climate can contribute to a Situation-based ethical decision-making of their employees. Method: We have used a qualitative method and conducted semi-structured interviews with respondents from real estate agent firms. When we studied our phenomenon, our overall research deign was qualitative interviews. Our data has been analyzed with an abductive method of analysis, influenced by Grounded theory. Results and conclusions: The study shows that leaders in the real estate agent-business trough a Structural ethical climate contributes to a Situation-based ethical decision-making of their employees by acting as role models, leads by example, highlighting the office values and rewards & punishes behaviors to control their employees? ethical decision making. Suggestions for further research: We believe that future studies can be conducted through observations to study both leaders and employees, to pay attention to employees? opinions and reflect on what affects them.

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristÄende skolorna ser vÀldigt olika ut. FÄ studier har undersökt fristÄende skolors arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med min undersökning Àr att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristÄende skola arbetar för att alla elever ska nÄ mÄlen. Jag har valt att göra undersökningen pÄ en skola som under de senaste tre Ären har lyckats att fÄ alla elever att nÄ sina mÄl ? d.v.s.

Idén till arbetet kommer ifrÄn Kenneth Lorentzon, SLU i samband med att han söktes upp föratt fÄ förslag pÄ uppsatsÀmnen inriktat pÄ vÀxter, inför examensarbetet inomLandskapsingenjörsprogammet SLU, Alnarp, vÄrterminen 2009.Syftet med studien Àr att inspireras av boken Beth Chattos Gravel Garden (2000) samt studera ettantal vÀxter pÄ torra vÀxtplatser runt om i vÀrlden och utifrÄn det gestalta ett förslag medtorktÄligt hortikulturellt vÀxtmaterial till ett nytt vÀxtsortiment pÄ Alnarp. Litteraturstudien,diskussionen och gestaltningen ska besvara frÄgestÀllningen:Hur kan man anlÀgga en liknande typ av gravel/scree garden i Beth Chattos anda utifrÄn ettsvensk klimat?MÄlet med studien Àr att fördjupa vÀxtkÀnnedom och att öva vÀxtgestaltning.Studien har genomförts med hjÀlp av litteraturstudier, vilka i studiens inledning siktar in sig pÄ attge en översiktlig bild av vilka torra vÀxtplatser som finns pÄ jordens yta. De ska Àven exemplifieranÄgra typiska karaktÀrer för vÀxterna inom det specifika omrÄdet för att ge en ökad förstÄelse förden komplexitet som ligger bakom vÀxternas olika uttryck.I studien ingÄr intervjuer med tre personer varav tvÄ tillhör de frÀmsta experterna pÄ alpintvÀxtmaterial i Sverige. Alla tre har praktiska erfarenheter av att anlÀgga klipptrÀdgÄrdar, blandannat i Göteborgs botaniska trÀdgÄrd.