AbstractTitle: A changing climate? A study on the changes of the communicativeclimate. Klimat i förÀndring? En studie om det kommunikativaklimatets förÀndring.Author: Anne BjörckAim: The aim of this essay is to study changes in the area of the communicative climate and link that to Karl Weicks thoughts on communication and change. Karl Weick is famous for his contribution to organizational theories and he is still very well used around the world and that is the main reason to why his theory is served as a base in this essay.Method: The essay has a theoretical base with elements of qualitative explorative research method.

I studien ja?mfo?rs de subjektivt upplevda ljudegenskaperna mellan Solid State Logics Console Mixbuss Compressor och en hemmabyggd klon av samma kompressor. Klonen a?r framtagen av Gyraf Audio och ga?r under namnet GSSL. Ja?mfo?relsen gjordes med data fra?n ett lyssningstest da?r syftet var att ta reda pa? om testdeltagarna upplevde na?gon skillnad mellan kompressorerna och i sa? fall vad som skiljer dem a?t.

I papperstillverkning stĂ€lls det krav inte bara pĂ„ kvalitĂ© och kvantitet utan ocksĂ„ att stickprov frĂ„n produktion utförs och tas hand om pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. FrĂ„n det att ett stickprov tas ut och undersöks pĂ„ brukets laboratorium kan en del kĂ€llor till förĂ€ndringar pĂ„ provresultatet uppstĂ„. SĂ„dana förĂ€ndringar kan uppstĂ„ för det första vid hanteringen av stickprov frĂ„n pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitĂ©n. En annan faktor som kan pĂ„verka stickproven Ă€r klimatet. Årstiderna vĂ„r och höst Ă€r de tider som proverna kan pĂ„verkas mest.

I papperstillverkning stĂ€lls det krav inte bara pĂ„ kvalitĂ© och kvantitet utan ocksĂ„ att stickprov frĂ„n produktion utförs och tas hand om pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. FrĂ„n det att ett stickprov tas ut och undersöks pĂ„ brukets laboratorium kan en del kĂ€llor till förĂ€ndringar pĂ„ provresultatet uppstĂ„. SĂ„dana förĂ€ndringar kan uppstĂ„ för det första vid hanteringen av stickprov frĂ„n pappersmaskin och provens transportering till laboratoriet och för det andra vid laboratoriets hantering och uppföljning av kvalitĂ©n. En annan faktor som kan pĂ„verka stickproven Ă€r klimatet. Årstiderna vĂ„r och höst Ă€r de tider som proverna kan pĂ„verkas mest.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Alla mÀnniskor upplever grönska och vÀxtlighet medvetet eller omedvetet. MÄnga odlar ocksÄ sjÀlva. Vi har de senaste Ären upplevt varmare och varmare vintrar, vilket mÄnga forskare anser bero pÄ en klimatförÀndring. Ett hjÀlpmedel vi har idag för att förstÄ klimatet och odlingsbetingelser Àr zonkartan, men det Àr inte mÄnga som vet hur den har tagits fram. Om vi fÄr en kraftig klimatförÀndring sÄ kommer vÄr zonindelning inte gÀlla lÀngre och vi behöver se över systemet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhÄllningssÀtt i skolan, hos bÄde lÀrare och elever, dÀr olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att lÄta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att vÀrlden inte Àr konstant, utan att den gÄr att förÀndra till det bÀttre, bland annat genom deras initiativ och förmÄga. VÄrt utvecklingsarbete har Àven riktat in sig pÄ att aktivt arbeta mot en inkluderande skola dÀr eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning dÀr alla kan delta pÄ sin nivÄ och dÀr olika uttryck och tankar ses som nÄgot gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet pÄ vÄr partnerskola i en lÄgstadieskola i Mellansverige i tvÄ klasser i Är 2. SjÀlva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgÄng.

Tappningsstrategin för VĂ€nern Ă€ndrades i ett beslut frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n och Vattenfall AB, pĂ„ uppdrag av regeringen Ă„r 2008. Detta gjordes för att minska risken för översvĂ€mningar i VĂ€nern.  ÅtgĂ€rden var föreslagen av Klimat- och sĂ„rbarhetsutredningen, som försökt utreda konsekvenser av klimatförĂ€ndringar för VĂ€nern i ett framtida förĂ€ndrat klimat. I utredningen anvĂ€nds en metod för att mĂ€ta kostnader. Metoden Ă€r en kostnads-nytto-analys (Cost-Benefit-Analysis; CBA) som anvĂ€ndes för att utvĂ€rdera bland annat VĂ€nern med omnejd. Enligt denna uppsats saknas det vĂ€rdering för naturmiljö och sociala faktorer i denna utredning.

Detta arbete handlar om hur viktigt det Àr med ett positivt klimat i klassrummet, hur trygghet pÄverkar eleverna och fÄr dem att prestera bÀttre. Det handlar Àven om hur viktigt det Àr att reda ut problem som uppstÄr sÄ att oron kring dessa inte upptar barnens tankar och bidrar till en bristande koncentration till skolarbetet. Jag undersöker hur elever i Ärskurs tre och fyra upplever stÀmningen och tryggheten i klassrummet. De fÄr frÄgor som handlar om hur de trivs, om det brukar uppstÄ konflikter och om de kÀnner sig uppmuntrade av sin eller sina lÀrare. Resultatet av undersökningen visar att det Àr en stor del av eleverna som inte tycker stÀmningen Àr speciellt bra i klassrummet.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r. Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter. Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein (254,75 cm) och placebo (254,75 cm).

Under hösten 2011 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av institutionen för TillÀmpad Fysik och Elektronik (TFE) pÄ UmeÄ universitet. Examensarbetet Àr en del i det pÄgÄende projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat, vilket Àr ett sammarbete mellan UmeÄ kommun, UmeÄ universitet och marknadsaktörer i UmeÄregionen. MÄlet med arbetet Àr att ta fram och sammanstÀlla ett gediget mÀtunderlag för att synliggöra möjligheterna till energibesparingar inom bostadssektorn samt undersöka om energieffektivare hus medför ökad risk för exempelvis mögel, röta och svamppÄvÀxt. PÄ sikt Àr förhoppningarna att detta skall leda till en ökad motivation att bygga energieffektivt Àven pÄ dessa breddgrader.En sammanstÀllning av energibehovet har gjorts för 4 enfamiljsvillor i UmeÄregionen under helÄret 2011. Temperaturer och fukt har kontinuerligt loggats i olika skikt av husens byggnadsdelar, samt i inom- och utomhusluften.

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar dÄ den skola vi har bygger pÄ skolplikt snarare Àn frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen Àr ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass pÄ en skola i Malmö. Projektet handlade om MÀnniskan och samhÀllet och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri Àr kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag anvÀnder mig av litteratur som Àr relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och ÄskÄdarkultur Àr exempel pÄ begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhÄllande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

I ett klimat med kraftigt stigande fastighetspriser, rekordhög hushÄllsskuldsÀttning och sjunkande rÀntemarginaler för hypoteksbolagen ter sig en analys av potentiella kreditförluster för hypoteksbolagen som tÀmligen aktuell. Denna kandidatuppsats syftar till att studera hypoteksbolagens kreditrisk för utlÄning till privatpersoner med bostÀder som sÀkerhet. Analysen genomförs genom studier av utvecklingen pÄ bolÄnemarknaden, lÄntagarnas skuldsÀttning och ekonomiska marginaler samt utvecklingen för bostadspriserna. I uppsatsen framstÄr kreditrisken för hypoteksbolagen som begrÀnsad. Framförallt som en följd av att merparten av hushÄllen bedöms ha goda marginaler.