Sökresultat:
7378 Uppsatser om En rättvisande bild - Sida 65 av 492
"Varför ett kÄrstöd?"
Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.
Heteronormativitet inom pedagogiska rum och representationer av homosexualitet, bisexualitet respektive transpersoner inom rörliga media : examensarbete Bild & Media
Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befÀstandet respektive utmanandet av rÄdande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom sÄvÀl mediala som pedagogiska rum, Àr ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förvÀntas anpassas till pÄ förhand givna och begrÀnsande mallar. Individer som inte förmÄr eller önskar infogas i dessa betraktas inte sÀllan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsÀttningar till harmoniska liv riskerar dÀrför att berövas, liksom rÀtten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhÀllsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle, inom vilket var individs mÀnniskovÀrde kan betraktas som okrÀnkbart, mÄste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och mÀnniskor ses som individer i första hand, snarare Àn man eller kvinna med föreskrivna förutsÀttningar och förvÀntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom sÄvÀl skola som kommersiell rörlig bild.
VĂ€rdering av internt upparbetade patent
Immateriella tillgÄngar ökar i betydelse dÄ företagen blivit mer kunskapsintensiva. Redovisning till rÀttvisande bild stÀlls dÀrför inför en stor utmaning. Redovisningen av patent Àr ett omrÄde som idag inte kan vÀrderas till annat Àn nedlagda kostnader vilket ger upphov till en otillfredsstÀllande bild av framtida ekonomiska möjligheter. Föreliggande uppsats har tvÄ syften. Det första Àr att undersöka hur internt upparbetade patent kan vÀrderas.
LÀrare och förÀldrar i samverkan. Om förÀldraengagemang och kontaktformer ur lÀrarperspektiv
Med anledning av lÀroplanens tyngd pÄ samverkan mellan hem och skola Àr syftet med detta arbete att fÄ en bild av hur lÀrare ser pÄ sina förÀldrakontakter. FrÄgestÀllningarna Àr nÀr, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbÀttras. I detta arbete ingÄr en kvalitativ studie dÀr ett antal lÀrare intervjuas om deras uppfattningar av förÀldrasamverkan..
Anime som alternativt undervisningsmaterial rörande etik och moral
Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild av huruvida det Àr möjligt att anvÀnda sig av anime som undervisningsmaterial rörande etik och moral. Med hjÀlp av filmer och en enkÀtundersökning har detta genomförts. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna verkligen fÄr tillfÀlle och möjlighet att med hjÀlp av anime reflektera över etiska och existentiella frÄgor..
MinirÀknare i skolmatematiken
MinirÀknaren har under de senaste Ärtiondena kommit att anvÀndas som ett berÀkningshjÀlpmedel inom allt fler omrÄden ute i samhÀllet och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att minirÀknaren ska anvÀndas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat pÄ om detta pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ en bild av hur lÀrare somundervisar i matematik ser pÄ anvÀndningen av minirÀknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera lÀroplanens mÄl och styrning, belyst nÄgra av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehÄll. Genom att studera den forskning som finns gjord över minirÀknaranvÀndning i matematikundervisning har jag fÄtt en bild av de forskningsresultat som framkommit.
Ikoniska bilder : En undersökning om hur historia skapas och uppfattas i bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser
Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av nÄgot. Bilder kan berÀtta om en historisk hÀndelse, visa hur det gick till och upprÀtta hur vi ska se pÄ ett skede. Bilder kan bli en ikon för en hÀndelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjÀlp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berÀtta. Vilka kÀnnetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser? Vad skymmer den ikoniska framstÀllningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk hÀndelse. Dessa bestÄndsdelar har jag sjÀlv sedan anvÀnt för att skapa en bild för att beskriva en pÄhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. BÄde mÄlningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv hÀndelse.
En studie om destinationsimage : Exemplet Hong Kong
Syfte: Uppsatsens syfte Àr delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill sÀga researrangörer och resetidningar, framstÀller en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.FrÄgestÀllningar:Hur skapas en image av en destination?Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?Metod: I uppsatsen anvÀnds en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkÀtundersökning.Teori: I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage.Slutsats: I denna uppsats har tvÄ imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstÀmmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av bÄde researrangörerna och resetidningarna.
Förenklade redovisningsregler i K2-regelverket: en empirisk studie gÀllande specialisters upplevelser kring informationsvÀrdet och den administrativa bördan
BFN har framstÀllt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa redovisningsreglerna och dÀrmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvÀrde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom redovisnings- och beskattningsomrÄdet upplevde informationsvÀrdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var Àven att skapa insikt huruvida K2-regelverket stÀmmer överens med god redovisningssed, rÀttvisande bild samt om informationsvÀrdet Àr tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnÄ syftet med studien genomfördes djupgÄende intervjuer med tre specialister inom beskattningsomrÄdet och tre specialister inom redovisningsomrÄdet.
Storytelling ur ett anvÀndarperspektiv : Vilka faktorer styr upplevelsen
Denna uppsats baseras pÄ en undersökning dÀr en jÀmförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan anvÀndas som informationsbÀrare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som pÄverkar anvÀndarens upplevelse utifrÄn en presentation via serie- ochfilmformatet. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur serieformatet upplevs som bÀrare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndarens upplevelse av serie- och filmformatet.För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jÀmförelse undersökningen baserades pÄ valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjÀrtstartare fungerar.
En bild av sÀkerhet: En retorikanalys av Min Volvo Magazine
Syftet med denna studie var att försöka hitta de teser Min Volvo Magazine driver för att forma sin image. För att fÄ svar pÄ syftet har kritisk retorikanalys anvÀnts. Vad skriver Min Volvo Magazine om och vem Àr den tÀnkta mÄlgruppen. Vem identifierar sig med budskapet och vem gör det inte och kÀnner sig utanför ?Vi som kör Volvo gruppen? HuvudfrÄgorna var: Vilken image vill Volvo bli förknippad med? Och vad kan de retoriska valen som Volvo gör ha för effekt pÄ identifikation respektive Ätskillnad?Studien har anvÀnt sig av teorier som identifikation och etos.
?Be kind to one another? : En kvalitativ studie om vÀlgörenhetsaktioner och produktutdelning i The Ellen DeGeneres Show
AbstractUppsatsen syftar till att identifiera och uppmÀrksamma vilken funktion vÀlgörenhetsaktioner och produktutdelning har i en amerikansk talkshow. GrundlÀggande Àr syftet att identifiera mönster kring hur vÀlgörenhetsinslag konstrueras och ramas in i den specifika genren för att studera vilken betydelse det fÄr för samhÀllet och de rÄdande samhÀllsideologierna.Den teoretiska utgÄngspunkten ramas in av Culture Studies-fÀltet och vi ser specifikt till Foucaults teorier kring diskursbegreppet. Thompsons teori kring ideologiskapande processer anvÀnds för att i analysen hitta de fenomen som kan antas grundlÀggande för en viss ideologi.The Ellen DeGeneres Show studeras genom en textanalys av Ätta avsnitt ur den amerikanska produktionen The Ellen DeGeneres Show och kompletteras med ytterligare nÄgra klipp frÄn programserien ?Twelve Days of giveaways? som förekommer i programmet.Genom att studera donationerna och utdelning av produkter/giveaways drar vi slutsatser kring vad produktionen skapar för bild av Ellen DeGeneres programledarperson. Bilden av DeGeneres Àr storslagen, modern och generös. Donationerna till nödstÀllda projicerar en bild av DeGeneres som en hjÀlpande hand.Det medborgerliga ansvaret framtrÀder tydligt i showen.
Ett maktbaserat perspektiv pÄ projektledning
Syfte: VÄrt syfte Àr att testa Liu/Fangs maktbaserade modell för projektledning för att se om den Àr applicerbar pÄ ett företag verksamt i Sverige.Slutsatser: Den maktbaserade modellen för projektledning ger en bild som i stora drag överensstÀmmer med vÄr empiri. Den behöver emellertid kompletteras med maktinverkan frÄn projektexterna faktorer. Dessutom behöver den ta hÀnsyn till det vi valt att benÀmna som "informationsmakt"..
Att finna glappen : En studie om upplevelsen av Saabs varumÀrke
Problemformulering: Saab som varumÀrke Àr ett sÄ kallat företagsvarumÀrke. För att ett företag ska lyckas bygga upp ett framgÄngsrikt företagsvarumÀrke Àr det viktigt att fokusera pÄ tre delar, vision, kultur och image. Dessa tre delar bör stÀmma överens i sÄ stor utstrÀckning som möjligt. Om det finns glapp mellan de olika delarna Àr det viktigt att företaget upptÀcker dessa glapp och arbetar för att minska eller eliminera dessa. Saab ska under hösten 2007 genomföra en webbaserad kundundersökning angÄende deras varumÀrket och behöver inför den fÄ en indikation pÄ hur dagslÀget ser ut.Syfte: Att undersöka vilken bild bestÀllare och anvÀndare av Saabs produkter har av Saab som företag och varumÀrke.
Ădesbölen i fjĂ€ll och centralbygd
Varför finns det sÄ mÄnga lÀmningar efter gÄrdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i JÀmtland och HÀrjedalen? Dessa fossila Äkrar och husgrunder som finns kvar har mycket attberÀtta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet pÄ tvÄ gÄrdar, EisÄsen i Storsjöbygden och HedingsgÀrdet i HÀrjedalsfjÀllen. Mitt syfte Àr att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin pÄ de tvÄ ödesbölena EisÄsen och HedingsgÀrdet. Det Àr en nÀrbild pÄ dessa tvÄ gÄrdar som ges men ett större perspektiv skymtas ocksÄ dÄ gÄrdarna sÀtts i sammanhang med pest, samhÀllsekonomisk förÀndring och förÀndring i faunan.