I det svenska samhÀllet tillför diffusa och direkta föroreningskÀllor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehÄller höga halter av vÀxtnÀringsÀmnen som bör Äterföras till jordbruksmark, men om detta ska ske fÄr inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ Àr ett certifieringssystem vars syfte Àr att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och dÀrmed möjliggöra en Äterföring av det vÀxtnÀringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete pÄ grund av att ackumulationshastigheten för dessa spÄrelement Àr hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) Àr ett verktyg som kan anvÀndas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade kÀllor till utslÀpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink.Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra berÀkningar pÄ spÄrelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla kÀllan hushÄll sÄ att emissioner inom hushÄll kartlÀggs för spÄrelementen och kadmium.

SamhÀllets krav pÄ att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i vÀrlden med miljöledningssystem i olika former, dÀr standarden ISO 14000 Àr den frÀmsta. DÄ kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, Àr en vanlig lösning att ta hjÀlp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis lÄg motivationsnivÄ och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie Àr att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som Àr tÀnkt att anvÀndas av miljökonsulter.

Under vÄra Är vid Högskolan i BorÄs har vÄrt intresse för vilken betydelse sprÄket kan haför organisationer kommit att öka. Vi kom allt mer att lyssna pÄ hur nÄgot sades, inteenbart vad som berÀttades för oss. Att organisationers framgÄng kunde kopplas sammanmed vilken berÀttelse de valde att berÀtta var en tanke som dök upp hos oss. StraxdÀrefter tog vi del av Tolbert och Zuckers artikel gÀllande institutionaliseringen av deninstitutionella teorin. I artikeln presenterade de institutionaliseringen av ett fenomen somen process i tre steg.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka kÀnslor mottagaren upplever, baseratpÄ individuella tolkningar av reklamfilmers budskap?Hur upplever och tolkar konsumenter reklamfilmers budskap?MetodVi har i denna uppsats valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Dennaundersökningsmetod valdes dÄ vi ville geförstÄelse för vÄrt problemomrÄde. Det empiriskamaterialet Àr insamlat med hjÀlp av Ätta personliga intervjuer och genom tre reklamfilmer somintervjuerna baserades pÄ.SlutsatserVi har kommit fram till att tolkning av budskap Àr högst individuell dÄ den pÄverkas av en radolika kÀnslor, upplevelser, kunskaper och intryck. Vi fann att tolkning Àr högst individuelltoch att ju fler stimuli som skickas till hjÀrnan samtidigt, desto starkare blir upplevelsen.Tidigare upplevelser och erfarenheter har betydelse för mottagandet, bearbetning ochtolkningen av ett budskap.

Behandlingsstudien gÀllande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes pÄ en allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gÀllande individuella skillnader. MÀtningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvÀrderingsmÄtt har anvÀnts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gÀllande diagnostisk bedömning har anvÀnts ADIS-IV.

I större organisationer finns ett behov av att sÀkerstÀlla att organisationens olika verksamheter arbetar efter samma lönestrategi och mot samma mÄl, samtidigt som lokala verksamheter mÄste anpassa direktiv och policys som förs ner genom organisationen till sin kontext. Syftet med studien Àr att genom en fallstudie skapa en förstÄelse för hur individuell lön praktiseras och organiseras inom en stor offentlig verksamhet samt skapa en djupare förstÄelse för kopplingen mellan policy, strategi och lönesÀttning. Organisationen som studeras Àr Sahlgrenska Universitetssjukhus och HR-avdelningen centralt pÄ VÀstra Götalandsregionen.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med lönesÀttande chefer och tvÄ fokusgruppsintervjuer med HR- medarbetare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod och empirin har kopplats till teori och tidigare forskning.Studien fann att en av de huvudsakliga avsikterna med lönepolitiken i organisationen var att motivera medarbetarna, men att det bland respondenterna fanns en varierad syn pÄ sambandet mellan lönesÀttning och motivation.

Syftet med arbetet var att undersöka hur vÀl höglÀsning, individuell lÀsning och boksamtal kunde stimulera elevers lÀslust. Vi ville Àven ta reda pÄ pedagogers eget förhÄllningssÀtt till litteratur och om de trodde att det pÄverkade elevers lust att lÀsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring lÀsning och pÄverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Är 2, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog Àven övriga elever i Är 2.

Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjÀrtinfarkt ser ut. Syftet Àr dÀrför att undersöka patienters upplevelser av en hjÀrtinfarkt. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur patienter upplever stöd och information frÄn sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal samt vilken information som Àr viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts dÀr vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar anvÀnts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Idag Àr forskningen kring barnfrihet till skillnad frÄn barnlöshet begrÀnsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sÀllan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna vÀlja barnfrihet, vilket vi i denna studie nÀrmare beskriver utifrÄn en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie Àr att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nÄ genom att göra en fenomenologisk fallstudie dÀr vi genom tvÄ intervjutillfÀllen med en kvinna kunnat fÄ en djupgÄende berÀttelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lÄng tid varit sÀker pÄ att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvÄrdnaden av dessa patienter Àr det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera sÄ att vÄrden blir individuell och uppnÄr en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor frÄn andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstÄr, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det Àr lÀrorikt att vÄrda patienter frÄn andra kulturer.

VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Testdriven utveckling samt anvÀndning av enhetstestning Àr ett vÀxande omrÄde. Vid anvÀndning av dessa tekniker Àr det önskvÀrt att kunna anvÀnda stubb- och mockobjekt för att ersÀtta en DOC(Dependent on Component).I dagslÀget finns det ett verktyg hos Enea som genererar stubbar för C++-kÀllkod. Examensarbetet bestÄr av att vidareutveckla detta verktyg i flera avseenden. Stöd för C-kod adderas till verktyget. För C-kod adderas Àven möjligheten att generera stubb- och mockobjekt.