- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.

SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förstÄelse för sÄvÀl klasslÀrares som speciallÀrares hinder och möjligheter att pÄ gruppnivÄ utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en sÀrskild inriktning mot elever i behov av sÀrskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrÄn en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gÄ tillbaka till sakerna sjÀlva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgÄr frÄn att den livsvÀrld vi deltar i Àr för-givet-tagen och att vi sÀllan reflekterar över den och Àr omedvetna om varför vi gör som vi gör.

Oron för att utsÀttas för hot eller vÄld Àr för mÄnga anstÀllda inom vÄrdsektorn en daglig psykisk pÄfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och vÄld i den somatiska vÄrden samt hur det hanteras. Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansÄgs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gÀllde vetenskaplig kvalitet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att bli inlagt i en flerbÀddssal kan fÄ patienterna att fÄ uppleva olika upplevelseroch deras upplevelser Àr pÄverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningensatmosfÀr, avsaknad av utrymme och kommunikation. VÀrdigheten kan blipÄverkad och krÀnkt pÄ olika sÀtt beroende pÄ de olika patienternasuppfattningar om vÀrdigheten.Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbÀddssal.Metod: En litteraturöversikt som har baserats pÄ 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och enkvantitativ studie som hÀmtats frÄn CINAHL, Medline och PubMed. ResultatetsammanstÀlldes i en matris, dÀr likheterna identifierats och nya tema skapades.Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De Àr följande:patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfÀr, patientensdelaktighet i att bli placerad i en flerbÀddssal, patienters upplevelser av att varamed andra och sjukvÄrdpersonalens bemötande som pÄverkar patientersupplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir pÄverkade bÄde positivtoch negativt.Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrÄn Nordenfelts vÀrdighetsbegrepp, dÀr denmoraliska resningens vÀrdighet, mÀnniskovÀrdighet och den personligaidentitetens vÀrdighet berörs.Nyckelord: FlerbÀddssal, patienters upplevelser, vÀrdighet, integritet.

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

Bakgrund och problemformulering: Palliativ vĂ„rd Ă€r en av de mest prioriterade vĂ„rdformer som svensk hĂ€lso- och sjukvĂ„rd förvĂ€ntas att bedriva. Den vilar pĂ„ en speciell vĂ„rdfilosofi som bör ligga till grund för planering och genomförande av vĂ„rden i livets slutskede. Denna filosofi genomsyras bland annat av WHO:s definition vilket innebĂ€r en aktiv helhetsvĂ„rd i ett skede dĂ„ patienten inte svarar pĂ„ en botande behandling. Studier har visat brist pĂ„ kontinuitet och skillnader i kvalitet och tillgĂ€nglighet för den enskilda patienten i livets slut. Mot denna bakgrund har ett vĂ„rdprogram i palliativ vĂ„rd arbetats fram som ska ligga till grund för palliativ vĂ„rd i Södra Älvsborg.

Introduktion: HIV Àr en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400mÀnniskor lever med. Psykosociala symtom som rÀdsla och oro har visat sig vanligahos mÀnniskor med HIV. Behandlingen för HIV Àr kostsam och har mÄngabiverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslÄngt behov av omvÄrdnad.Comfort theory assesment (CTA) Àr ett holistiskt förhÄllningssÀtt som hjÀlpersjuksköterskan att identifiera de omvÄrdnadsinterventioner som patienter Àr i behovav.Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rÀdsla och dess ursprung hosmÀnniskor som lever med en HIVinfektion.Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Polit och Becks (2012)niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har anvÀnts liksom frisökningar föratt finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna hargenomgÄtt en urvalsprocess och granskats.Resultat: TvÄ huvudkategorier har identifierats och redovisats: ?rÀdsla kopplad till detprivata och personliga? och ?rÀdsla kopplad till samhÀllet? vilka redovisas medtillhörande underkategorier.Slutsats: MÀnniskor som lever med HIVinfektion upplever rÀdsla av olika ursprung.RÀdsla upplevs i det egna hemmet sÄvÀl som i samhÀllet.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

Bakgrund: Hysterektomi Àr ett vanligt förekommande ingrepp som kan pÄverka kvinnans sexualitet. Sexualitet Àr en viktig del av varje mÀnniska och innefattar allt frÄn könsroller till reproduktion. DÄ det kan upplevas som ett tabubelagt Àmne inom hÀlso- och sjukvÄrd behövs mer kunskap för att kunna ge en bÀttre omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt pÄ kvinnor i fertil Älder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar frÄn databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och tvÄ med mixad design.

Idag lider cirka 50 000 personer i Sverige av svÄrlÀkta bensÄr. Att leva med svÄrlÀkta bensÄr innebÀr en kronisk sjukdom dÀr lÀkningsprocessen oftast Àr lÄngvarig och sannolikheten att sÄr Äterkommer Àr hög. Sjukdomen pÄverkar flera delar av patienters liv och ytterligare kunskap behövs om hur tillstÄndet pÄverkar de drabbade. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med svÄrlÀkta bensÄr. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr tio relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut för analys.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer Ă€r dĂ€rmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fĂ„tt diagnosen cancer upplever stora existentiella förĂ€ndringar, osĂ€kerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien Ă€r en litteraturstudie och författarna har anvĂ€nt sig av Polit & Hunglers modell.

Bakgrund:Tidigare forskning visade att anhöriga till personer som undergÄr hemodialysbehandling gÄr igenom en svÄr tid. Syfte:Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser i samband med hemodialysbehndling Metod:En systematisk litteraturstudie genomfördes pÄ tio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell. Resultat:Analysen av materialet resulterade i att fem teman med tolv tillhörande subteman, dÀr patienternas upplevelser i samband med hemodilalysbehandlingen framkom. Slutsats:Resultatet beskriver patienternas upplevelser och problem pÄ olika sÀtt.

Det finns i huvudsak tre olika metoder för inskolning av smÄ barn i förskolan, men inte mycket forskning i Àmnet. UtifrÄn populÀrvetenskaplig litteratur och facktidskriftsartiklar kan man sammanfatta de metoder som finns som förÀldraaktiv introduktion, traditionell inskolning och individuell inskolning. Det övergripande syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur inskolningen gÄr till i ett antal kommuner i Sverige. Till grund för undersökningen ligger tre frÄgestÀllningar. Dessa rör vilken metod man anvÀnder vid inskolning, hur inskolningen gÄr till, vem som bestÀmmer och vad som avgör att en viss metod anvÀnds. Ansatsen i studien Àr kvantitativ och frÄgorna stÀlls genom en enkÀtundersökning.