För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

VÄrt syfte var att analysera ICA: s lojalitetsprogram och kundspecifika marknadsföring utifrÄn motiv, uppbyggnad och funktion, samt att undersöka till vilken grad det senaste lojalitetsskapande verktyget utnyttjas samt vad skulle fÄ kunderna att anvÀnda verktyget oftare. Vi har genomfört en uppsats med ett induktivt förhÄllningssÀtt. Insamling av primÀr- och sekundÀr data har i huvudsak bestÄtt av litteratur, undersökning och intervjuer. ICA Handlarna AB Àr vÄrt fallföretag, vars material ligger till grund för empirin. Det empiriska materialet, inklusive undersökningens resultat, har kopplats till relevanta teorier inom lojalitetsprogram som utgör kÀrnan i analysen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta pÄverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i TÄstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frÄgor sÄ att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, kÀnslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress Àr individuell. Flertalet av studie- och yrkesvÀgledarna, som ingÄtt i studien, upplever stress periodvis, Àndock uppfattas det allmÀnt sett inte som nÄgot större problem.

Alltid har mjukvaruföretagen varit intresserade av att bedriva applikationsutvecklingen sÄ effektiv och lönsam som möjligt. För detta avseende anvÀnder mÄnga utav dem olika CASE-verktyg. Ett sÄdant CASE-verktyg Àr VISIO 2000 Enterprise. CASE-verktyg kan t ex anvÀndas för att genomföra transformeringar mellan modeller och koder. Denna möjlighet underlÀttar applikationsutvecklingen, men tyvÀr kan sÄdana transformeringar medföra eventuella förluster av data och leda till att eventuella semantiska förluster uppstÄr.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gÀllande att lÀraren vid utvecklingssamtalet skall i en framÄtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nÄ mÄlen, har varit ett stöd för lÀrarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete pÄ deras respektive skolor. UtifrÄn resultatet av intervjuer med lÀrare och skolledare pÄ tvÄ skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vÄr slutsats. Det finns inget svar som Àr gemensamt för alla, tvÄ av lÀrarna anser inte att tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem nÄgot nÀr det gÀller deras arbetssÀtt medan de andra tycker att det hjÀlpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

LÀrare i skolan har stora kunskaper inom de Àmnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlÀrning utan Àven genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lÀrare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevÀrld. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de tÀnkta mÄlen och strategierna som en bildlÀrare har i un-dervisningen som en tankekarta, hÀr kallad strateginÀt.Undersökningen Àr en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att fÄ en sÄ djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjÀlp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mÄl lÀraren har med sin undervisning.

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur utematematik pÄverkar elevers inlÀrning. I studien ligger fokus pÄ att upptÀcka vilka effekter, som utematematik kan ge pÄ alla elevers förstÄelse, oavsett individuell förutsÀttning. DÄ kring den egna kunskapen om och inlÀrningen av, Àmnet matematik.Studien bygger pÄ ett undervisningsförsök i en Ärskurs 3. Det matematiska innehÄllet Àr geometri, med inriktning pÄ omrÄdet omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efterÄt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande pÄ nÄgot sÀtt.

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.

Uppsatsen behandlar simuleringsteknikens anvÀndning inom pappers- och massaindustrin.Syftet Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka dess anvÀndning. Andra frÄgor i fokus Àr: Hur anvÀnds simuleringsteknik idag? Hur sprids informationen om simulering? Hur kan anvÀndandet av simulering integreras i det kontinuerliga arbetet?Hur ser utvecklingen inom simulering ut?Datainsamlingen skedde i form av en fallstudie, intervjuer, telefonintervjuer och som Ähörare till en diskussion kring simuleringsteknikens lÀmpbarhet. Deltagarna Àr personer med olika befattningar inom pappers- och massaindustrin, konsulter och andra för studien relevanta personer. Totalt har 13 personer deltagit i studien.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som hÀnder med en grupp studenter dÄ de Äker ivÀg för att ta del av en frÀmmande kultur. Kulturmötet Àgde rum i Senegal dÀr studenterna lÀrde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick ocksÄ för dem att besöka olika skolor och Àven försöka hÄlla i lektionsundervisning pÄ dessa. Studien Àr gjord pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr jag intervjuat studenternas lÀrare som följer med pÄ resan, hÀlften av de sex studenterna och sen har jag Àven pÄ plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar pÄ att studenterna i början av vistelsen försöker hÄlla samman gruppen men efter en tid uppstÄr det en individuell splittring frÄn var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i sÄ hög grad som möjligt stÄr över viljan till att hÄlla samman den resande gruppen.

Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..