I denna fallstudie syftar jag se pÄ hur sektionschefer, verksamma inom Àldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesÀttning fungerar. De lönepolitiska förutsÀttningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsÀttningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. FrÄnvaro av möjligheten att pÄverka har dÀrmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesÀttningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemomrÄdena Àr de som ser mest positivt pÄ verktyget. Arbetet belyser ocksÄ varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrÄn det rÄdande forskningslÀge men ocksÄ genom hur verktyget anvÀnds av informanterna..

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. DÀr en jÀmförelse gjorts mellan tvÄ skilda inskolningsmetoder. FörÀldraaktiv inskolning och individuell inskolning. FörÀldraaktiv inskolning innebÀr att förÀldern Àr aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pÄgÄr. Individuell inskolning pÄgÄr under tvÄ veckor och innebÀr att förÀldern Àr passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har förÀldrar och personal för upplevelser av dessa tvÄ skilda metoder?.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesĂ€ttning pĂ„verkade lĂ€rare och förskollĂ€rares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig frĂ„n varandra. Slutligen var syftet ocksĂ„ att jĂ€mföra lĂ€rarna och förskollĂ€rarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie pĂ„ ett rektorsomrĂ„de I Östergötland. PĂ„ rektorsomrĂ„det utförde jag en intervju av rektorn, som ocksĂ„ var lönesĂ€ttare, för att fĂ„ veta hur lönesystemet sĂ„g ut samt hur vĂ€l det fungerade ur hennes synvinkel.

Det har under den senaste tiden varit debatt kring den individuella lönens nytta. Bör individer bedömas isolerat nÀr de Àr en del av nÄgot större och blir de motiverade att prestera mer av individuell lönesÀttning? Syftet med denna uppsats var att undersöka tillvÀgagÄngssÀttet vid individuell lönesÀttning, pÄ VÀgverket, Region Norr. Vi ville Àven utreda om individuell lönesÀttning Àr motivationsskapande. Undersökningen utfördes genom personliga intervjuer med avdelningscheferna samt enkÀter till samtliga medarbetare.

Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Uppsatsens syfte Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen och en deskriptiv fallstudie av tre företag fÄ ökad förstÄelse för hur kommunikations- och marknadsföringsverktyget storytelling anvÀnds i svenska företag. Syftet Àr Àven att identifiera vilka effekter verktyget kan ge och studera hur storytelling kan pÄverka företagskulturen. En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppssÀtt har anvÀnts dÀr tre fallföretag, SCA Packaging, IKEA och SAS samt konsulten Matts Heijbel intervjuats inom Àmnet. De tre fallföretagen arbetar aktivt med intern storytelling.Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av intern marknadsförings betydelse, dÀrefter redogörs för verktygets storytelling som ett internt marknadsföringsverktyg. Teorikapitlet berör hur storytelling fungerar som kulturbÀrare dÄ uppsatsens syfte Àr att studera denna aspekt.Studien visar att storytelling kan anvÀndas i mÄnga olika syften och pÄ olika sÀtt.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom Àldreomsorgen i SkÀrholmens stadsdel tycker om individuell lönesÀttning. Genom en enkÀtundersökning med 94 respondenter fördelade pÄ sjukhem och hemtjÀnst tog vi reda pÄ i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesÀttning, vilka Äsikter personalen har om individuell lönesÀttning, samt vad de tycker att individuell lönesÀttning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesÀttning var bristfÀlliga hos personalen.Individuell lönesÀttning passar i Àldreomsorgen tyckte personalen men detta ansÄg de har lett till en godtycklig och orÀttvis lönesÀttning. Personalen tyckte att lönen Àr viktig för motivationen. Resultatet visade Àven att en övervÀgande majoritet av all personal ansÄg att det Àr möjligt att mÀta vad var och en presterar pÄ arbetet och att kunden var den som bÀst kan bedöma deras arbetsprestation.

Syfte: Denna systematiska litteratur?versikt syftar till att unders?ka och sammanst?lla den aktuella forskningen kring hur sockeralkoholen erytritol p?verkar fris?ttning av aptithormonet kolecystokinin (CCK). Metod: Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt d?r s?kningar utgick fr?n tv? databaser och endast inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Intervention var intag av l?sning s?tad med erytritol och utfallsm?tt inkluderade fris?ttning av CCK samt aptitrelaterade upplevelser hos en normalf?rdelad, frisk, vuxen population. Resultat: Litteraturs?kningen resulterade i 23 unika artiklar, varav sju l?stes i fulltext. Av dessa inkluderades fyra studier med totalt 55 deltagare. Det sammanst?llda underlaget visade en statistisk signifikant effekt p? fris?ttning av CCK vid intag av 50?75 g erytritol j?mf?rt med vatten.

Detta examensarbete har syftat till att utveckla ett verktyg för att utvÀrdera en IT-avdelnings möjligheter till effektivisering genom att implementera Lean pÄ IT Service Management. Verktyget har utvecklats i samarbete med Tina Eriksson pÄ uppdrag av management och IT-management konsultbolaget Connecta AB. Connecta AB har som syfte att anvÀnda verktyget för framtida affÀrer. För att verktyget ska vara anvÀndbart och uppfylla Connectas krav sÄ har fyra mÄl satts upp. Verktyget ska vara trovÀrdigt, resurseffektivt, anvÀndarvÀnligt samt underlÀtta för fortsatt arbete och implementering av Lean pÄ IT Service Management.