Syftet med denna studie Àr att genom intervjuer med förskollÀrare fÄ en inblick i hur de uppfattar barns lÀrande kring surfplattan. Barn kommer ocksÄ att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lÀrande och se om det framkommer ett lÀrande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som vÀxer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgÄng till nya sÀtt att lÀra sig pÄ. Resultatet har analyserat utifrÄn tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Den hÀr uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av lÀkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att lÀsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och lÀkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till lÀkemedel nÀmns, men olika diskursiva grepp anvÀnds som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. LÄgt Serotonin framstÄr som orsak till depression.

I den hÀr uppsatsen kommer jag att undersöka vilken roll kristendomen innehar i religionskunskapen, jÀmfört med de andra vÀrldsreligionerna. Jag kommer att utgÄ frÄn hermeneutiken för att tolka olika aspekter i tre olika lÀroböcker som anvÀnds i religionskunskapsundervisning idag. Jag kommer först att titta pÄ kristendomens inflytande över lÀroplanen frÄn tidigt 1800-tal. Efter detta gÄr jag igenom innehÄllet i de tre lÀroböckerna innan jag diskuterar resultaten. I en jÀmförelse dÀr jag tittar pÄ textomfÄng, urval av information konstaterar jag att  kristendomen framstÀlls annorlunda jÀmfört med de andra religioner.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvÄrigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att pÄ sÄ sÀtt ha möjlighet att hitta vÀgar mot skolans mÄl. I detta fall menar vi mÄlen som stÄr beskriva under rubriken MÄl att strÀva mot i lÀroplanen Lpo94. DÀr beskrivs att eleverna ska lÀra sig att respektera andra mÀnniskor och ta avstÄnd frÄn krÀnkande behandling sÄ som mobbning. Eleverna ska ocksÄ kunna leva sig in i och förstÄ andra mÀnniskors situation. Skolan skall dessutom strÀva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjÀlpa andra mÀnniskor.

Skulle du vÄga vittna, stÀlla upp och berÀtta om vad du sett och vet, om du visste att det skulle leda till hot eller andra ÄtgÀrder frÄn gÀrningsmannen? Det rÄder vittnesplikt i Sverige med ett fÄtal undantag. Vittnen utgör en viktig del i vÄrt rÀttsystem och de har ett stort ansvar. Det Àr viktigt att kunna informera ett vittne om vad för slags skydd under en rÀttsprocess som Àr tillgÀngliga om en hotbild skulle föreligga. Som vittne kan man vara vÀldigt utsatt för pÄtryckningar av olika slag och hur dessa kan förebyggas och reduceras framkommer i denna rapport.

Syftet med arbetet Àr att fÄ förstÄelse för skÄnska barns dialektvÀxling i lek ifrÄn deras egna skÄnska dialekt till rikssvenskan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt finner vi i kodvÀxlingen, en social och sprÄklig företeelse bland flersprÄkiga. KodvÀxling kan studeras pÄ olika sÀtt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser pÄ interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodvÀxling/dialektvÀxling definieras men Àven skillnader pÄ sprÄk/dialekt dÄ forskare har olika synpunkter pÄ vad sprÄk respektive dialekt Àr.

SocialförsÀkringen har under senare tid alltmer nedmonterats varför behovet av privata försÀkringar har ökat. NÀr den nya försÀkringsavtalslagen trÀdde ikraft Är 2005 infördes en lagstadgad rÀtt till individuell personförsÀkring som avsÄg skydda sÀrskilt utsatta grupper sÄsom funktionshindrade och andra personer med varaktig sjukdom. FrÄgan Àr om denna förestÀllning om en ovillkorlig kontraheringsplikt Àr riktig. I förarbetena anges att det inte kan krÀvas att försÀkringsbolagen frÄngÄr den försÀkringstekniska bedömningen av risken eller behöva frÄngÄ sin egen praxis. Enligt lagen ges försÀkringsbolagen en möjlighet att neka försÀkring om sÀrskilda skÀl föreligger.

Bakgrund: HumanitÀr hjÀlp innebÀr att hjÀlpa mÀnniskor att överleva under kritiska förhÄllanden, sÄ som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att Äka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade omrÄden kan vara pÄfrestande men ses ÀndÄ som positivt. De möter mÄnga olika kulturer och synsÀtt och fÄr anpassa sitt bemötande dÀrefter.Syftet: Studiens syfte Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat omrÄde.Metod: Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade omrÄden intervjuats.Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsÀtt Àr nÄgot som sjuksköterskorna mÄste hantera dagligen i sitt arbete som hjÀlparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna Àr en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna mÄste acceptera patienternas synsÀtt, lyssna aktivt och vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa dem.Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjÀlpa andra mÀnniskor var en av de viktigaste orsakerna till att de Äkte pÄ uppdrag.

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lÀrande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för anvÀndandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrÄn tidigare forskning och teorier inom omrÄdet. Delarna av verktyget uppmanar elever att anvÀnda en Facebookgrupp för lÀrarkontakt, diskussion, fildelning och Äterkoppling. Uppsatsen granskar Àven gymnasieelevers reaktion pÄ verktyget vid undervisning och utvÀrdering. I vÄra intervjuer och enkÀter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende pÄ hur stort behov eleverna har av kontakt med lÀraren utanför klassrummet men Àven att det finns hinder för att anvÀnda Facebook i skolsammanhang.

Denna uppsats behandlar ledningsgruppens syn pÄ aktiviteter inom företagets vÀrdekedja. Första syftet med uppsatsen var att identifiera, beskriva och jÀmföra vad olika personer inom ledningsgruppen har för uppfattning om var kundvÀrde skapas och hur kundvÀrdet kan ökas i framtiden. Det andra syftet var att beskriva och jÀmföra om synen pÄ företagets konkurrensstrategi Àr lika bland personerna i ledningsgruppen inom samma företag. Teorin som vi anvÀnder var av en utvecklande och beskrivande karaktÀr om konkurrensstrategier, vÀrdekedjan och hur kundvÀrde skapas. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ tillverkande företag dÀr respektive ledningsgrupp intervjuades.

Att samtala eller kommunicera med andra medmÀnniskor Àr för de flesta mÀnniskor helt naturligt och nÄgot vi gör utan att tÀnka nÀrmare pÄ det. Att kommunicera Àr ett sÀtt att fÄ kontakt med och lÀra kÀnna andra och att visa medkÀnsla och omtanke om andra mÀnniskor. PÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr det en stor utmaning för sjuksköterskorna dÄ de vÄrdar patienter som pÄ grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lÀtt respektive tungt sederade patienter som vÄrdas i respirator, samt hur intensivvÄrdssjuksköterskan frÀmjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.

BAKGRUND: Forskningen i vÄr bakgrund tar upp vikten av att alla barn kÀnner sig som en del av gruppgemenskapen, och ocksÄ hur angelÀget det Àr för varje barn att ha en vÀn att samspela med. I bakgrunden belyser forskningen Àven hur grundlÀggande pedagogens roll i arbetet mot utanförskap Àr.SYFTE: Vi vill med vÄrt syfte undersöka hur pedagoger agerar nÀr ett eller flera barn Àr utanför i barngruppen. För att fÄ en bredare bild av hur utanförskap i förskolan kan se ut, och hur pedagoger anser att utanförskap pÄverkar utsatta barn, har vi Àven valt att undersöka dessa tvÄ omrÄden.METOD: Studien har gjorts utifrÄn tvÄ redskap: intervjuer med sex pedagoger och observationer dÀr pedagogers agerande har studerats. Vi har Àven observerat tvÄ barngrupper för att fÄ en helhetsbild av hur utanförskap i förskolan kan se ut. Studien har genomförts kvalitativt med utgÄngspunkt i Vygotskijs och SÀljös teori om barns utveckling i samspel med andra individer.RESULTAT: Barn som pÄ nÄgot sÀtt Àr annorlunda gentemot de andra barnen i barngrupperna tenderar att lÀttare hamna utanför.

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt naturkunskapslÀrare pÄ gymnasiet har till den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 2011 (GY11), och vilka faktorer som styr deras planering och utförande av undervisning. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare undersöktes lÀrarnas Äsikter och för att analysera lÀrarnas teori i praktiken genomfördes en observation per lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna Àr positiva till den nya lÀroplanen men att det finns en tolkningsproblematik kring bedömning. Samtliga lÀrare angav att lÀroplanen har ett inflytande i deras arbete men att andra faktorer, till exempel elevgruppens storlek, spelar en stor roll. Nyckelord: Attityder, GY11, GymnasielÀrare, Intervjuer, LÀroplan, Naturkunskap, Observationer, Ramfaktorer, Undervisning.

IT kan hittas inne i vÄra hem och ute pÄ vÄra företag och sÀgs vara vÀgen till regional tillvÀxt och utveckling. DÀrför satsar numera EU stora summor pÄ projekt likt IT-rÄdgivarna. Detta Àr ett projekt som varit verksamt sedan Är 2003 och som har till uppdrag att, i GÀvleborgs- och Dalarnas lÀn, kostnadsfritt ge rÄdgivning och stöd inom IT Ät företag med behov. En undersökning har gjorts i detta examensarbete Ät IT-rÄdgivarna bland microföretagen i GÀvleborgsregionen. Undersökningen utfördes i form av en enkÀtundersökning och besvarades av 20st.