Detta arbete avhandlar Àmnet om man ser till individen i matematikundervisningen. VÄr erfarenhet sÀger oss att matematikundervisningen tenderar att vara enformig och att elever oftast arbetar i matematikboken. Som utgÄngspunkt studerar vi lÀrandeteorier. DÀrefter sammanstÀller vi resultaten frÄn de elevenkÀter och lÀrarintervjuer vi gjort. Undersökningen Àr gjord i Ärskurs ett, tvÄ, fyra och fem.

Syftet med studien var att beskriva och öka förstÄelsen för erfarenheter av delaktighet i olika livssituationer hos vuxna med förvÀrvad hjÀrnskada. Intervjuer genomfördes med 11 personer med förvÀrvad hjÀrnskada. Data analyserades parallellt med datainsamling genom innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ en komplexitet nÀr det gÀller vad som kÀnnetecknar delaktighet och vad som inverkar pÄ delaktigheten i olika situationer. Detta formade tvÄ kategorier.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturlĂ€sning pĂ„verkades nĂ€r texterna maskerades med visuellt brus och lĂ€stes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturlĂ€sningstest med tvĂ„ olika svĂ„righetsgrader pĂ„ texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lĂ€stes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade tvĂ„ signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som lĂ€ste texten med brus presterade bĂ€ttre dĂ„ de hittade fler utbytta ord Ă€n de som lĂ€ste texten utan brus.

Detta arbete behandlar huvudsakligen de bÄda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmÄga att i en positiv riktning pÄverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel pÄ faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna pÄverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer frÄn olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med nÄgon form av IT.

Studiens syfte var att undersöka hur grupper inom en industri skiljer sig frÄn andra typer av arbetsgrupper frÄn en större population. I den hÀr studien anvÀndes Team Diagnostic Survey (TDS). TDS instrumentet anvÀnds för att mÀta faktorer som anses vara avgörande för gruppens effektivitet enligt en modell av Hackman (2002). Den statistiska bearbetningen visade pÄ 12 signifikanta skillnader. Skillnader visade sig inom följande omrÄden: compelling direction, enabling direction, supportive organizational context och available coaching.

Warszawa Ă€r en stad som stĂ€ndigt förĂ€ndrats av historiska hĂ€ndelser, den viktigaste har kanske varit andra vĂ€rldskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jĂ€mnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ofördelaktig fysisk struktur och dĂ€rmed transportstruktur. Sedan jĂ€rnridĂ„ns fall Ă„r 1989 utvecklas Polen och Warszawa pĂ„ marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem sĂ„som en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Syftet med denna studie var att utforska och analysera studie- och yrkesvÀgledares uttryckta Äsikter om betyg och betyg som urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter frÄn den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat pÄ urval av sökande till gymnasieskolan.VÄra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade Àven att ett urval mÄste göras. Deras frÀmsta kritik gÀllde vad betyg egentligen representerar. De menade att betyg som urvalsinstrument förbiser mÄnga personlighetsdrag som kan vara vÀsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.

I plenumavgörandet NJA 2013 s. 502 slÄr HD fast att beslut om skattetillÀgg och Ätal för skattebrott som grundar sig pÄ samma oriktiga uppgift utgör dubbelbestraffning i strid med Europakonventionen och EU:s rÀttighetsstadga. Det förÀndrade rÀttslÀget öppnar upp för en diskussion om huruvida det förekommer otillÄten dubbelbestraffning Àven pÄ andra rÀttsomrÄden. Uppsatsens syfte har varit att utreda huruvida sÄ Àr fallet. Jag har dÀrför undersökt en rad rÀttsomrÄden dÀr bÄde administrativa sanktioner och straff för brott förekommer, och dÀr jag sÄledes har bedömt att det finns en risk för dubbelbestraffning.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. LÀkemedlet krÀver regelbunden blodprovstagning dÀr INR- vÀrdet mÀts för att kunna anpassa dosen individuellt sÄlÀnge behandling pÄgÄr. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjÀrtklaff eller tromboembolism. Warfarin Àr ett kÀnt problemlÀkemedel dÀr interaktionsrisken med andra lÀkemedel Àr stor och andra faktorer sÄsom kost ochlivsstilsförÀndringar kan pÄverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av informationvid warfarinbehandling.

UpptÀckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremÄl. I detta examensarbete fick jag tillfÀlle att undersöka detta nÀrmare.Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill sÀga tre bord av betong. Den första som presenteras frÄn kategorin Àr Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederlÀndaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt och behandlat lÄneförbudet som Äterfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant Àr att en ny ABL trÀder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgÄtt frÄn lagstiftningen och sedan följt upp med rÀttspraxis och doktrin.Under arbetets gÄng upptÀckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rÀtt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgÄ lÄneförbudet med tÀmligen enkla metoder.

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

Sverige har i likhet med andra lÀnder en ökad andel Àldre, vilket leder till att mÄnga mÀnniskor kommer att bli beroende av vÄrd. NÀr mÀnniskan Äldras sker fysiska och psykiska nedsÀttningar som gör att mÀnniskan blir mer skör. Upplevelsen av hÀlsa Àr stÀndigt förÀnderlig och kan upplevas pÄ flera nivÄer. Att flytta till sÀrskilt boende Àr en förÀndring som kan pÄverka upplevelsen av hÀlsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner.

MÀnniskor i dagens samhÀlle flyttar och reser mycket till olika platser och lÀnder. Man vÀxte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gÄ i skolan eller arbeta. Under tiden trÀffar man andra mÀnniskor frÄn andra stÀder eller lÀnder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet Àr nÄgonting som uppstÄr nÀr man trÀffar mÀnniskor som Àr olik en sjÀlv.