Jag har studerat hur man hjÀlper de elever som har DAMP/ADHD till en bÀttre chans att lyckas med skolan. Jag har bÄde undersökt vad som stÄr om detta i litteraturen och sÄ har jag varit pÄ tvÄ skolor och intervjuat tvÄ specialpedagoger och en lÀrare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev vÀldigt olika pÄ de tvÄ skolorna. PÄ den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig sÄ bra som möjligt, medan de elever som hade svÄrigheter och som gick pÄ den andra skolan knappt fick nÄgon hjÀlp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har ocksÄ studerat diagnosernas roll, om de Àr avgörande för om eleverna ska fÄ hjÀlp eller inte.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn tvÄ stycken frÄgestÀllningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara pÄ dess frÄgestÀllningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling Àr en direkt inspiration ifrÄn utvalda kapitel frÄn Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan lönsamhet och storlek pÄ rörlig samt total VD-ersÀttning i de största svenska aktiebolagen. I uppsatsen diskuteras Àven funna samband samt bakomliggande teoretiska förklaringar till VD-ersÀttningens storlek. För att undersöka om VD-ersÀttning och företags lönsamhet korrelerar utförs kvantitativa undersökningar med hjÀlp av regressionsanalyser för respektive Är mellan 2002 och 2007. Populationen som undersökningen baseras pÄ Àr de företag som i september 2009 var registrerade pÄ Stockholmsbörsens segment Large och Mid Cap.Undersökningen resulterade i slutsatsen att inget samband mellan vare sig rörlig eller total VD-ersÀttning och lönsamhet kunde styrkas. IstÀllet gavs indikationer om andra faktorer som pÄverkade VD-ersÀttningens storlek.

Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturstudie dÀr fem vetenskapliga artiklar uppsökta i vetenskapliga databaser ligger som grund. Syftet Àr att ta reda pÄ skillnaderna mellan olika förslutningsmaterial för vinflaskors inverkan pÄ vinets sensoriska egenskaper efter lagring pÄ flaska. De förslutningsmaterial som mest fokuseras pÄ Àr syntetkorkar, naturkorkar, tekniska korkar och skruvkorkar. Det konstateras att förÀndringarna hos vinet tycks ligga i relation till den mÀngd syre som kommer in genom förslutningen och den mÀngd svaveldioxid som slipper ut. FörÀndringarna beror till stor del pÄ oxidation men Àven pÄ andra kemiska reaktioner i vinet.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och förstÄ hur de Àldre som befinner sig i ett beroendeförhÄllande upplever sitt subjektiva inflytande i vardagen pÄ det sÀrskilda boendet. Syftet har undersökts med följande frÄgestÀllningar: Hur gÄr de Àldre tillvÀga för att skapa inflytande i vardagen? Hur upplever och beskriver den Àldre sitt inflytande för att fÄ sina behov tillgodoseddaMetod: VÄr studie bygger pÄ tio halvstrukturerade intervjuer med Àldre pÄ tvÄ sÀrskilda boenden i Göteborgs stad, centrum. Analysen har följt ett empirinÀra förhÄllningssÀtt (Widerberg, 2002) samt Kvales, (1997) principer för analys. Empirin har analyserats, jÀmförts och teoretiserats med hjÀlp av socialutbytesteori samt tidigare forskning.Resultat och slutsatser: Vi har i vÄr studie kunnat se att tidens betydelse framkommer som en viktig aspekt för hur vÄra informanter upplever sitt inflytande.

MÀnniskor verkar generellt handla och upptrÀda pÄ sÀtt som ger fördelar till dem sjÀlva och de grupper de Àr medlemmar i. Fördelarna gÀller resurser, status, prestige men ocksÄ socialt fördelaktigt beteende. Beaupré och Hess (2003) fann att mÀnniskor ansÄg medlemmar ur sin egna etniska grupp vara gladare Àn mÀnniskor frÄn andra etniska grupper. För att undersöka om icke socialt sammansatta grupper skulle attribuera gladare ansiktsuttryck till den egna gruppen, innegruppen, framför andra grupper, utegrupper, replikerades studien i minimala grupper. Det visade sig att innegruppen oftare favoriserades med glada ansiktsuttryck medan utegruppen oftare attribuerades neutrala ansiktsuttryck..

Vi vill i vÄr uppsats ta reda pÄ den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagÀndring, för att fÄ en bild av hur intressenterna vÀrderar lagstadgad revision. För att fÄ en större insikt i Àmnet kommer vi Àven att undersöka andra lÀnders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gÄ djupare i Àmnet och ta reda pÄ varför och hur. Vid insamling av teori har vi anvÀnt oss av litteratur samt databaser som finns tillgÀngliga via biblioteket. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade intervjuer Àven kallat öppna intervjuer.

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka danslÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda pÄ om danslÀrare arbetar Àmnesövergripande pÄ dansundervisningen och Àven hur de arbetar Àmnesövergripande. Varför anvÀnder danslÀrarna detta arbetssÀtt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta Àmnesövergripande? För att ta reda pÄ detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslÀrare frÄn olika grundskolor och gymnasium, tvÄ lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet, tvÄ frÄn högstadiet och tvÄ gymnasielÀrare. Enligt lÀroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lÀrare integrera andra Àmnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförstÄelse för eleverna.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna pÄ specialundervisning?Hur nÄr skolorna elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rÀtt till specialundervisning?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen pÄ de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning pÄstÄr att inkluderande specialundervisning Àr det bÀsta sÄ bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning pÄ hÄltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn pÄ specialundervisning, emellertid Àr skillnaderna i deras sÀtt att upptÀcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptÀcka elever i behov av stöd, medan andra skolor lÄter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rÀtt till specialundervisning, dock fokuseras det frÀmst i praktiken pÄ de elever med nÄgon slags svÄrighet. För elever som Àr sÀrbegÄvade inom ett eller flera Àmnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen pÄ de undersökta skolorna..

Vad Àr andlighet? MÄnga av oss blandar ihop andligheten med religion, men det Àr viktigt att skilja pÄ andlighet och religion. Religion Àr nÄgot som vi fÄr lÀra oss frÄn andra medan andlighet Àr nÄgonting vi finner djupt inom oss sjÀlva.Andlighet hos en mÀnniska Àr ett bejakande av sjÀlen. Andlighet Àr ett uttryck för den del av oss mÀnniskor som inte har nÄgon fysisk form. I mitt arbete behandlar jag temat andlighet utifrÄn en personlig utgÄngspunkt dÀr jag, som mÀnniska mellan andligt och jordligt, hyllar min plats i den sistnÀmnda. För mig Àr ofta den fysiska och materiella upplevelsen en förutsÀttning för just den andliga upplevelsen. Ingen utesluter den andra men för mig Àr perspektivet pÄ andlighet omvÀnt. En av uppgifterna i mitt magisterarbete blev sÄledes att lyckas förmedla andlighet genom just en materiell skapelse. Jag blev tvungen att stÀlla mig frÄgor om detta överhuvudtaget Àr möjligt? Andlighet Àr ju pÄ mÄnga sÀtt motsatsen till att bli materialiserad..

Jag blev intresserad av den kulturella mÄngfalden genom att jag under mina praktikperioder sÄg att barn frÄn andra lÀnder blev utanför pÄ grund av bristande kunskap i svenska och pÄ grund av sitt utseende. Syftet med min undersökning blev att ta reda pÄ hur vi arbetar med den kulturella mÄngfalden utifrÄn invandrarbarnens perspektiv. Resultatet visar att vi som arbetar pÄ fritidshemmen saknar kunskap om hur vi ska arbeta med den kulturella mÄngfalden. Det syns inte i vÄr verksamhet att det finns barn frÄn andra lÀnder och vi vet vÀldigt lite om de hÀr barnens bakgrunder och hemlÀnder. Resultatet visar att det finns skillnader bland pedagogernas uppfattning om barnens nyfikenhet av invandrarbarnens kulturer.

Examensarbetet behandlar en jÀmförelse av Server Message Block 3.0 och föregÄngaren 2.1 i ett befintligt nÀtverk. JÀmförelsen utfördes i fyra laborationsmiljöer bestÄende av fyra operativsystem: Windows Server 2008 R2, Windows Server 2012, Windows 7 ochWindows 8. Sammanlagt har fyra tester utförts: Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3. Förstudien utfördes för att testa nÀtverksprestanda mellan tvÄ datorer. De andra testerna satte SMB 2.1 och SMB 3.0 pÄ prov.I Test 1 ansÄgs SMB 3.0 prestera sÀmre Àn SMB 2.1, för att bekrÀfta resultaten kontaktades Jose Barreto pÄ Microsoft.