Ledarskap Àr idag ett högst aktuellt Àmne. Företag etablerar sig i andra delar av vÀrlden och globaliseringen gör att organisationer mÄste integrera med andra kulturer Àn sin egen. Ledarskap blir dÄ en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vÄr uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext Àn vÄr egen. Med hjÀlp av ett MFS-stipendium frÄn Sida fick vi möjlighet att Äka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur barn upptÀcker och uttrycker de matematiska dimensioner de möter under den fria leken pÄ förskolan dÄ de Àr i ett socialt samspel med andra barn. För att nÄ denna kunskap valde vi att göra en observationsstudie med deskriptiv inriktning. Studien genomfördes under det kvalitativa paradigmet. För att samla empirisk data till vÄr studie valde vi att dokumentera med hjÀlp av videokamera. Resultatet av den genomförda undersökningen visar pÄ att barn i höggrad uttrycker olika matematiska dimensioner de upptÀcker i den fria leken dÄ de har ett socialt samspel med andra.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka sprÄkutveckling med hjÀlp av musik och rytmik pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt tvÄ olika skolor för att se om det skiljer sig i anvÀndandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lÀrarstuderande vill vi veta hur bÄde barn och pedagoger tÀnker kring Àmnet samt hur de anvÀnder musik och rytmik i verksamheterna. Musik Àr och har alltid varit ett högst aktuellt Àmne och vi menar att detta pÄverkar varje mÀnniska pÄ ett eller annat sÀtt.

AbstraktBakgrund: För att vÄrdas inom sluten tvÄngsvÄrd ska en allvarlig psykisk störning föreligga. TvÄngsÄtgÀrder fick endast ske nÀr det förelÄg risk för att patienter skadar sig sjÀlv eller andra och dÄ skonsamt och med hÀnsyn till patienten. TvÄngsÄtgÀrder vÀckte starka kÀnslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. TvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ patienter över tid var oklar, likasÄ vad som Àr tvÄng och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvÄngsÄtgÀrder inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda pÄ olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvÄrigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssÀtt som lÀmpar sig bÀst för att hjÀlpa dessa barn. Syftet var Àven att ta reda pÄ om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvÄrigheter annorlunda Àn andra förskolebarn och om man behöver ta reda pÄ orsaken till svÄrigheterna för att kunna hjÀlpa barnet. TvÄ förskollÀrare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svÄrigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkÀter av olika pedagoger.

Syfte: Att undersöka budgetens roll i olika företag inom verkstadsindustrin och hur rollen har pÄverkats av den finansiella krisen samt den efterföljande lÄgkonjunkturen. Att utreda vilken pÄverkan andra externa och interna faktorer har pÄ budgetens roll, genom att analysera de specifika förhÄllanden som företag verkar inom. Metod: Studie av tre verkstadsföretag genom personliga intervjuer. Slutsatser: Studien har utgÄtt frÄn en indelning av budgetens syften i dess roll som planeringsverktyg och dess roll som motivationsverktyg. I de studerade företagen har finanskrisen inte pÄverkat budgeten som planeringsverktyg. DÀremot har rollen som motivationsverktyg förstÀrkts i tvÄ av de undersökta företagen.

VÄr studie handlar om vad mobbning Àr, hur mobbare och mobboffer kan kÀnnetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi anvÀnde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att fÄ en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning Àr nÀr en person blir utsatt för krÀnkande behandling vid flera tillfÀllen under en lÀngre period. DenvisarocksÄatt det finns olika synsÀtt pÄ hur kÀnnetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. VÀrdegrundsövningar pÄ olika sÀtt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven fÄr genom vÀrdegrundsövningar tillfÀlle att sÀtta sig in i andra mÀnniskors situationer.

Under de senaste Ären har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mÀngd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptÀcka förare som Àr distraherade. MÄlet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka mÀnniskors förmÄga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. DÄ det saknas tidigare forskning Àr upplÀgget en explorativ förstudie bestÄende av tvÄ delar. Under den första delen samlades material in pÄ distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares förestÀllningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmÀter dessa kulturtillhörighetskriser i förhÄllande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18Är. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag pÄ grund av att de normer och vÀrderingar som familj, slÀkt eller andra nÀrstÄende företrÀder inte alltid stÀmmer överens med det omgivande samhÀllets rör relationer av olika slag, framför allt förhÄllanden före Àktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvÀnner eller flickvÀnner. GiftermÄl, eller Àktenskapliga förhÄllanden, var ocksÄ ett omrÄde som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. NÄgot som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.

Titel: Öckerö kommuns drogförebyggande arbete ? En undersökning kring vilkenpĂ„verkan kommunens förĂ€ldrar anser att den drogförebyggande informationen gettFörfattare: Martha KoppenHandledare: Jan StridAntal ord: 19 834Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: VĂ„rterminen 2012Syfte: Att undersöka hur förĂ€ldrar i Öckerö kommun upplever att den drogförebyggande informationen i kommunen har pĂ„verkat dem sjĂ€lva respektive andra förĂ€ldrar i kommunen.Metod: Uppsatsen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och anvĂ€nder sig av strukturerade fokusgruppsintervjuerMaterial: Tre fokusgruppsintervjuer med förĂ€ldrar i Öckerö kommunHuvudresultat: Sammantaget skiljer inte de intervjuade förĂ€ldrarna pĂ„ hur de sjĂ€lva respektive andra förĂ€ldrar i kommunen pĂ„verkats av den drogförebyggande informationen utan de tror att andra pĂ„verkats ungefĂ€r pĂ„ samma sĂ€tt som de sjĂ€lva. Å andra sidan tror förĂ€ldrarna att det finns en liten grupp förĂ€ldrar som inte nĂ„s av det förebyggande arbetet alls och att detta hĂ€nger samman med ett bristande förĂ€ldraskap och en tendens att inte nĂ€rvara vid exempelvis förĂ€ldramöten. Den huvudsakliga pĂ„verkan av det drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun bestĂ„r i att över hĂ€lften av förĂ€ldrarna upplever att deras attityder, handlande samt kunskappĂ„verkats i och med det drogförebyggande arbetet. I de fall dĂ€r en attitydförĂ€ndring skett pekar förĂ€ldrarna pĂ„ att denna skett till följd av ett förĂ€ndrat kunskapslĂ€ge.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgÄngspunkt i vad de har att berÀtta om sin vardag. I alla studier anvÀnds ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om mÀnniskors beteenden. Vi utgÄr frÄn mÀnniskans inneboende sociala beteende, det vill sÀga att alla mÀnniskor Àr sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. VÄra fem studier behandlar skolan, fritidsgÄrden, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor dÀr interaktion med andra mÀnniskor sker Àr alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstÄnd till droger.

Denna uppsats handlar om barnkolonier och deras stora expansion i Norrbotten under andra vÀrldskriget, med sÀrskilt fokus pÄ LuleÄ stads barnkoloni Vallen. Idéer i samhÀllet men Àven stora vÀrldshÀndelser gjorde avtryck i samhÀllslivet, vad syftande pÄ barnfrÄgan. Den socialistiska politik som började föras i Sverige under 1930-talet satte spÄr i koloniverksamheten, det blev annan prÀgel pÄ kolonierna, med ett annat huvudsyfte. Barnkolonierna expanderade under fyrtiotalet p.g.a. andra vÀrldskriget och med de pÄverkningar som följde i krigets spÄr, som livsmedelsbrist och hungersnöd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.