Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet.Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna.

Syftet med denna studie var att undersöka vad eleverna upplever påverkar deras lärande vid användning av dator som pedagogiskt verktyg. Studien utgick från tre frågeställningar: Hur ser eleverna på den egna förmågan att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg? Vad ser eleverna som nödvändiga kunskaper för att kunna lära med datorer? Vad anser eleverna är effekterna av att använda datorn som ett pedagogiskt verktyg. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer som genomfördes i grupp. Resultatet visar att eleverna anser att informationssökning, källkritik och Officepaketet är nödvändiga att hantera för att kunna lära med datorer.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur föräldrar till idrottande barn ser på sina barnsdator- och tv-spelande samt om föräldrarna anser att dessa digitala medier påverkar barnensidrottande. Att en begränsning gjorts till föräldrar med idrottande barn, beror på attidrottsrörelsen många gånger beskrivs som datorvärldens motpol. Den allmänna uppfattningenom idrott är att det är en fysisk aktivitet, som främjar hälsa medan datorspel framställs som enmestadels stillasittande och ohälsosam fritidssyssla. I hopp om att undersöka hur föräldrar tillidrottande barn resonerar kring denna samhällssyn, har 80 enkäter besvarats av föräldrar medbarn i en idrottsförening i Stockholms innerstad. Fyra stycken intervjuer, varav 2 stycken parintervjuer,med föräldrar från samma förening har utförts.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå.

I dagens högteknologiska samhälle kryllar hemmen av datorer i olika former. Fler och fler använder en smartphone dagligen och inser kanske inte vilken datorkraft som finns inuti det de håller i handen. I detta arbete presenteras tillämpning av signalbehandlingsteknik (DSP) som har potentialen att på ett effektivt sätt sänka kostnaden för tillverkning av högtalare genom att kombinera dessa med ett filter som kontinuerligt kompenserar för högtalarens tillkortakommanden och skavanker i ljudåtergivning med hjälp av en dator.I detta arbete väljs komponenter och konstruktioner för högtalare inte bara efter prestanda. En avvägning görs mellan å ena sidan vad som gör högtalaren så billig som möjligt att bygga, och å andra sidan vilka av konstruktionens prestanda som är möjliga att optimera i efterhand med DSP. Därefter används digital signalbehandling för att kompensera de brister som finns och på så sätt återskapa den ljudkvalitet som förväntas av högtalaren.I denna rapport beskrivs arbetet med en prototyp som är framtagen enkom för användning tillsammans med DSP.

I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Examensarbetet handlade om att ta fram ett användarvänligt gränssnitt för digital-tv över IP, detta gränssnitt skulle fungera både på en set-top box och på en dator. En set-top box är en mottagare som tar emot en digital kanal och gör om den så den kan visas på en analog tv. Det här gränssnittet skulle också ha ett antal tjänster och vara baserat på HTML. Användargränssnittet skulle ersätta ett så kallat middleware. Detta middleware är länken mellan maskin och människa.

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av lärares uppfattningar av samspelet som pågår i klassrummet mellan lärare och elev. Ansatsen som används är inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebär att man försöker beskriva människors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgått ifrån fenomenografin beror på att vi frångått dess grunder i databearbetningen då vi stött på svårigheter. Metoden som använts för datainsamlingen är intervju av halvstrukturerad art.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen.

Vårt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhällsvetenskaplig klass i årskurs två i gymnasiet, om att individerna har olika inlärningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlärningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmärksamhet och koncentration vid inlärning av nytt och svårt material. Metoden som användes var en enkät för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlärningsstil. Eleverna följde sedan under åtta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och därefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vårt material kan man inte dra säkra slutsatser.

SammanfattningVårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:? Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång?? Beskriv händelsen i ord.? Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev?? Hur kan man förebygga kränkningar?Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva.

För att ta reda på i vilket utsträckning digitala prov kan användas i ämnet matematik på gymnasiet har en studie gjorts, där fokus legat på ämnesplanens olika förmågor, vilka utmaningar som är förknippade med denna examinationsform samt hur det kan påverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och består av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov på dator, samt utvärdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever på det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade från ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkät som utvärdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmågorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utsträckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde några utmaningar fastställas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsåtgången och dels att hitta ett lämpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men även symbolhantering och grafritning generellt.