BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket är datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingsländer med varsin dator i undervisningen. Sedan år 2000 har Rwanda påbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, från regering till läroplaner. I officiella dokument från OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket är starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev är oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av är att skolor som arbetar med datorer avkrävs en tydlig struktur kring upplägget.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på hur elever och lärare i en klass, som ingår i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhåller sig till och använder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration från etnografin där vi har använt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i åk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjälpmedel som man kan använda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det är viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som är bidragande faktorer till lärande och kunskap för lärare såväl som elever och därmed inte vara kritiska mot det.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lärare som är verksamma på tre olika skolor som arbetar i skolår 3-6.Datorer och IT är de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjälpmedel som kan användas som en god inlärning för eleverna.

I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hänsyn till användbarheten för slutanvändarna vid utvecklingen av ett säkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie på två företag som utvecklar säkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vår fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom Människa ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om säkerhetskritiska system.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lärare och elev ser ut, i årskurs ett på gymnasiet, utifrån en sociokulturell teori om lärande. Metoden som användes var en etnografisk fältstudie i två klassrum med två olika lärare under fem veckors tid i ämnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med två lärare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de båda lärarna men även en del likheter. Exempelvis föredrog bägge att använda överföringsmodellen i undervisningen.

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Behovet av att analysera volatilt minne från Macintosh-datorer med OS X har blivit allt mer betydelsefull på grund av att deras datorer blivit allt populärare och att volatil minnesanalysering blivit en allt viktigare del i en IT-forensikers arbete. Anledningen till att volatil minnesanalysering blivit allt viktigare är för att det går att finna viktig information som inte finns lagrad permanent på datorns interna hårddisk. Problemet som låg till grunden för det här examensarbetet var att det uppenbart fanns brist på undersökningsmetoder av det volatila minnet för Mac-datorer med OS X.Syftet med detta arbete var därför att undersöka möjligheten att utvinna information från ett volatilt minne från en Mac-dator med OS X genom att kartlägga och bedöma olika undersökningsmetoder. För att göra denna undersökning har litteraturstudier, informella intervjuer, egna kunskaper och praktiska försök genomförts.Slutsatsen blev att möjligheten att utvinna information från det volatila minnet från en Mac-dator med OS X är relativt begränsad. Det största problemet är själva dumpningen av minnet.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Arbetet behandlar frågan om elever läser olika snabbt beroende på varifrån de läser en text? Studiens grundläggande syfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i läshastighet i en bok, på en dator eller i en så kallad smartphone? Undersökningsgruppen är fem slumpmässigt utvalda flickor i årskurs 8. Intresset för arbetet tar sin grund i ett stort eget intresse för läsning men också i deltagande vid insamlandet av data till en större studie i ämnet. Studien har för avsikt att jämföra lästeknik och förståelse i en bok, på en dator och i smartphones. Som en del två skall försök göras för att utveckla lästekniken genom mental teknik- lånad från idrotten - i avsikt att utveckla elevers läsförmåga och uppfattningsmöjlighet. Metoden som används i är i detta arbete en fallstudie samt en analys utifrån observationer av deltagarna.

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kännetecknar ett pedagogiskt ledarskap både ur ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lärarrollen har förändrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte är att ta reda på vad elev och lärare ansåg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare där de framhäver elev ? lärare relationer, ämneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller är essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkät, poängteras egenskaper så som snäll men lite sträng och omtänksamhet samt att en lärare ska vara bra på att förklara på olika sätt så att alla elever förstår vad som krävs av dem.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..