Syftet med den genomförda studien var att beskriva och analysera hur lärare och elever menar att metoden ?Att skriva sig till läsning, via dator? påverkar skriv- och läsinlärning utifrån ett sociokulturellt perspektiv, samt att beskriva vad eleverna har för uppfattning om att skriva och läsa. Metoden innebär att eleverna lär sig skriva och läsa via dator. I undersökningen ingick fyra lärare som arbetar i F-3 samt åtta elever från dessa åldersgrupper, som alla jobbar med denna metod. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera deras uppfattningar.

Jag har i detta arbete försökt belysa några uppfattningar ledning, personal och elever på en skola har rörande en reform där en gymnasieskola går från ett begränsat antal datorer till En dator per elev. Skolan i fråga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fått sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken går ut på att lyfta ut de uppfattningar som framgår i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jämförts med varandra samt med annan forskning på området. Resultatet undersökningen visar på många likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med En dator per elev.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter. De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare. .

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Den formella läs- och skrivundervisningen i Sverige inleds i årskurs 1. Hur läs- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig åt mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en läs- och skrivinlärningsmetod där inlärningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvärdera hur ett antal läs-, skriv- och språkförmågor påverkas av Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod via dator jämfört med traditionell läs- och skrivinlärning.I studien deltog totalt 26 elever i årskurs 1 på en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med läs- och skrivinlärning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt läs- och skrivinlärningssätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka pedagogers syn på kommunikationen mellanpedagog och elev och vad som kännetecknar ett bra respektive dåligt bemötande.Intervjuer med sju pedagoger i två olika arbetslag utgör den empiriska delen. Iundersökningen framkommer det hur viktiga de dagliga mötena är samt att sompedagog uppmärksamma varje elev. Att utgå från varje elev och denneserfarenheter främjar ett gott bemötande. Ett konsekvent kroppsspråk med tydligabudskap leder till ökad förståelse och färre missförstånd. Den huvudsakligaanledningen till dåligt bemötande är tidsbrist som kan orsaka en bristfällig relationmellan pedagog och elev..

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer.De intervjuade lärarna använder datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Syftet med examensarbetet är att få ökad vetskap om vad elever och lärare har för erfarenheter och inställningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lär genom IKT. För att uppnå syftet har vi utgått från följande problemställningar: Vad har elever och lärare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lärare för inställning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lär genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning på en skola i skolår 4. Vi har intervjuat elever och lärare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn på barns utveckling och lärande upp.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en applikation som tar emot en ström av positionsdata som sedan behandlas och renderas ut på skärmen i realtid. Det sätt som applikationen får strömmen av data kan vara från olika källor, exempelvis från en annan dator, en lokal fil eller tangentbordsinmatning från samma dator. Rapporten börjar med bakgrund till arbetet, sedan presenteras designen med förklaringar av de mest relevanta delarna. Slutligen diskuteras resultatet och en implementation för uppspelning av fotbollsmatcher presenteras..

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

Detta projekt handlar om att skapa en WiFi-accesspunkt på en dator där datatrafiktill och från applikationer på en smartphone kan avlyssnas. Första steget i projektetvar att skapa accesspunkten på en bärbar dator med Windows 7 operativsystemetoch att dokumentera tillvägagångssättet. Programmet Wireshark installerades sedanför att lyssna av internet trafiken mot en Android smartphone. Sista steget i projektetvar att mäta och tolka nätverkstrafik på ett antal populära "appar". En relativjämförelse gjordes mellan apparna med cache-minnet påslaget kontra avslaget..

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (En dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är det alltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn ofta används till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.