Sök:

Sökresultat:

19722 Uppsatser om En bok för alla - Sida 30 av 1315

LÀrare! Hur ligger det till med Dina bildkunskaper? - sju lÀrares syn, upplevelser och kunskaper inom bildÀmnet i skolÄren 3-5

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.

En undersökning av skolavslutning i kyrkan

Med detta arbetet vill jag undersöka argumenten för och emot skolavslutning i kyrkan. Med hjÀlp av policydokument, rektorer, praxis och debattsidor lyfts argument fram och diskuteras. Svenska skolan och Svenska kyrkan har i mÄnga Är haft starka band till varandra och mÄnga skolor har skolavslutning i kyrkan. I undersökningen framkom det att de som föresprÄkar skolavslutning i kyrkan menar att det Àr nÄgot mysigt, högtidligt och en tradition vi haft i mÄnga Är. De som talar emot menar att man genom att ha skolavslutning i kyrkan utestÀnger elever frÄn en dag som bör vara en gemensam högtidsdag.

KÀrlek ? magi eller galenskap? : En kvalitativ undersökning av kÀrleksbegreppets dolda metaforik

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

bemanningsavtalets legitimitet

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och domar som alla pÄverkar legitimiteten sÄ fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. DÄ tjÀnstedirektivet och Lavaldomen pÄverkar den svenska lagstiftningen och anvÀndandet av svenska kollektivavtal som norm pÄ den svenska arbetsmarknaden, sÄ har kollektivavtalen i allmÀnhet tappat mark, speciellt med restriktioner pÄ anvÀndandet av strejkrÀtten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften Àr inget undantag. BehÄllningen av legitimiteten i detta unga avtal Àr att trots lÄg facklig anslutning, sÄ omfattar avtalet ÀndÄ alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal Àr stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..

Arbeta efter Tragetons metod - eleverna tjÀnar ett helt Är

Vi har valt att granska Tragetons metod för skriv- och lÀslÀrande. Enligt Trageton (2005) har de senaste tjugo Ärens forskning pekat mot att skrivning Àr lÀttare Àn lÀsning. Detta Àr bakgrunden till att Trageton vÀnde pÄ ordföljden i uttrycket ?lÀs- och skrivinlÀrning? till skriv- och lÀslÀrande. Vi anser att det genom Ären har skett en evolution i samhÀllet dÀr datorn mer och mer har fÄtt en central roll och betydelse.

FöretagsförvÀrv som tillvÀxtstrategi: En kvalitativ studie för att öka förstÄelsen för företagsförvÀrv

FöretagsförvÀrv Àr en vanlig tillvÀxtstrategi som mÄnga företag tillÀmpar för att utöka sin verksamhet. Tidigare studier visar att det Àr vanligt att företagen misslyckas med sina förvÀrv utifrÄn deras uppsatta mÄl som företagen ofta sÀtter allt för optimistisk vilket resulterar i att det Àr svÄrt att uppfylla dem. Denna uppsats har som syfte att öka förstÄelsen för företagsförvÀrv som tillvÀxtstrategi, detta genom att anvÀnda contingency theory för att analysera resultaten. Teorin kommer att anvÀndas för att analysera vilka faktorer som Àr viktiga för ett specifikt företag, detta eftersom att det inte finns ett generellt framgÄngsrecept som gÀller för alla företagsförvÀrv.Due diligence, köpfaktorer och efterköpfaktorer Àr viktiga delar vid ett företagsförvÀrv och genom hela förvÀrvsprocessen. Dessa kommer att pÄverkas av hur vÀl företaget har analyserat processen utifrÄn det juridiska, finansiella och kommersiella perspektivetStudiens slutsatser kommer att besvaras genom att svara pÄ stÀllda forskningsfrÄgor samt att svara pÄ studiens syfte.

Pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.

  FlersprÄkiga elevers uppfattningar om modersmÄlet och svenska 

Syftet med studien Àr att utröna hur nÄgra verksamma specialpedagoger upplever ett eventuellt samband mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter med fokus pÄ hur detta eventuella samband kan yttra sig samt hur det gÄr att underlÀtta i matematikÀmnet för elever med denna typ av problematik. För att finna ett resultat har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger som alla verkar inom det specialpedagogiska fÀltet. Resultatet visar att pedagogerna Àr splittrade i sina uppfattningar gÀllande omfattningen av samband men att alla pedagoger upplever ett visst mÄtt av samband, vilket de anser kan ta sitt uttryck i matematikÀmnet frÀmst i form av problem med problemlösning. Vidare Àr pedagogerna överens om att det gÄr att underlÀtta för dessa elever med hjÀlp av konkreta/laborativa material, kompensatoriskt arbete samt genom att möta individen dÀr denne befinner sig..

IT-regler i skolan : Vad vet lÀraren om dem?

Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om lÀrarna kÀnner till vilka regler som gÀller vid anvÀndande av IT i skolan. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder och dessa Àr enkÀter och intervjuer. Resultaten visar att nÀstan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten Àr hög för de etiska regler som rÄder vid anvÀndning av IT i skola. BÄde det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs Àr stort. NÀr det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rÄdande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer pÄ personalen Àn personalen sinsemellan.

Förskolan som en interkulturell arena - en intervjustudie med förskolepedagoger

VÄr studie handlar om hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor arbetar och förhÄller sig till ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Ett interkulturellt förhÄllningssÀtt innebÀr att man accepterar och vÀrderar alla kulturer pÄ samma sÀtt och under samma omstÀndigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhÄllningsÀtt kunde innebÀra och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser pÄ integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. FrÄgestÀllningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor pÄ kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna fÄ vÄr frÄgestÀllning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika mÄngkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de tvÄ olika förskolorna arbetade utifrÄn ett likartat förhÄllningssÀtt nÀr det gÀllde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsÀtt pÄ vad en integration var.

Att lyckas eller inte lyckas?- en studie om hur 40 elever, pedagoger och andra vuxna uppfattar vad det Àr att lyckas i skolan

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad det innebÀr att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka detta. Vi misstÀnkte att mÄnga mÀnniskor ser betyg som ett sÀtt att mÀta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad nÄgra författare skriver om kunskap, inlÀrningsförmÄga, olika faktorers pÄverkan pÄ inlÀrningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lÀmnade enkÀter till yngre och Àldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebÀr att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som pÄverkar om man lyckas eller inte. VÄr undersökning visar att det finns en viss samstÀmmighet mellan de olika grupperna, men Àven stora skillnader.

Hembildsundervisning? : alla lÀser pÄ olika sÀtt - vi har alla olika sÀtt att lÀsa

Uppsatsen behandlar hur barn med annan kulturell bakgrunds bildvÀrldar skiljer sig frÄn den svenska normen. Vad Àr det som gör att vissa elever har svÄrare Àn andra i bildundervisningen? Hur kan vi arbeta som bildlÀrare och vilka kunskaper bör vi ha för att bÀst bemöta olika sorters bildkompetenser? Studien behandlar bildsprÄket och gör jÀmförelser med det talade och skrivna sprÄket. Den behandlar vikten av att arbeta bildsprÄkligt med barn i olika stadier för att fÄ ett utvecklat bildsprÄk. Vidare belyser jag ocksÄ vikten av att lÀrare fÄr en bred kulturell kÀnnedom för att undervisa pÄ bÀsta sÀtt.

Estetisk integrering : En litteraturstudie om integrering av elever i svÄrigheter, inom de estetiskaÀmnena

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Förebyggande arbete i förskolan : LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och utrÀtta.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

En analys av gymnsaieelevers historiesyn

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare Är arbetar med elevernas sjÀlvbild under lektionerna i idrott och hÀlsa. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lÀrare som alla undervisar i Àmnet idrottt och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. LÀrarna som blev intervjuade var alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa och var frÄn fyra stycken olika skolor frÄn tvÄ olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lÀrare tycker det Àr oerhört viktigt att jobba med elevernas sjÀlvbild i idrott och hÀlsa men att de tyvÀrr kÀnner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lÀrarna ansÄg att de stÀndigt jobbade med elevernas sjÀlvbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens sjÀlvbild genom att försöka stÀrka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->