Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården har traditionellt haft en inriktning på att behandla uppkommensjukdom som redan är manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbetamed en mer uttalad hälsofrämjande profil och många förespråkar, av olika skäl, det förebyggandearbetssättet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vägande skälet är attöka patienternas livskvalitet och förbättra upplevelsen av vården. I Sverige finns ett nätverk förhälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hälsofrämjandeprocesser. Nätverket ingår i ett globalt WHO-arbete.Syfte: Uppsatsens syfte är att genom att göra en processutvärdering bedöma kvaliteter ochegenskaper i det hälsofrämjande arbetet på utvalda sjukhus inom Nätverket för HälsofrämjandeSjukhus och Vårdorganisationer.

Flyktingmottagningen i Essunga kommun är relativt nystartad och de första flyktingarna flyttade dit under hösten 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att granska hur introduktionen av flyktingar i Essunga kommun med centralorten Nossebro har fungerat, både utifrån flyktingarnas och berörda professionellas perspektiv. De frågeställningar som studien utgår ifrån är hur de som deltagit i flyktingintroduktionen tycker att introduktionen i samhället har fungerat med avseende på boende, sysselsättning, ekonomi, skola/barnomsorg, fritid/socialt nätverk och samhällskontakter samt i vilken omfattning flyktingarna har blivit delaktiga i samhället utifrån dessa områden. En tredje frågeställning är hur det kan vara att som flyktingfamilj introduceras på en mindre ort som Nossebro. Materialinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med föräldrarna i några av de flyktingfamiljer som deltagit i introduktionen, samt med några av de professionella som arbetar med introduktionen.

Socialtjänstens arbete med barn och unga och deras föräldrar har förändrats de senaste 10-15 åren. Under 1990- talet ökade i Sverige institutionsplaceringarna och därmed kostnaderna vilket ledde till att alternativ började utvecklas utifrån de resurser som kommunerna själva kunde erbjuda. Öppenvård och hemmaplanslösningar blev socialtjänstens svar på institutionerna. I Uddevalla kommun utvecklades insatserna på hemmaplan med målet att sänka institutionskostnaderna och med tanken om att familjen inte skulle behöva flyttas från sin hemmiljö skulle satsningen ge möjlighet till att arbeta inom flera områden med förändringsarbete kring familjen. Tidigare forskning visar att det saknas utvärderingar om öppenvårdsinsatsernas effekter.

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.

AbstractTitle: The Moment Of Truth; A study of service quality assuranceAuthors: Fanni Helminen and Linda ElsborgLevel: Bachelor Thesis in Business Administration, C-level.Advisor: Lars- Johan Åge and Jens Eklinder FrickDate: 2014- JunePurpose: Quality assurance has become a vital concept and an important tool to ensure that employees are able to deliver high service quality. The purpose of this study will be to elucidate how service companies can apply the use of sevenfundamental features supporting service quality in their quality assurance; recruitment and selection; training, teamwork; Empowerment; performance appraisals and rewards; communication, and culture (of the organization). Furthermore, we will illustrate how the type of business entity, organizational structure and organizational resources afflicts the seven features.Method: Method: We will, from a hermeneutic point of view, apply and qualitative deductive research method. Data have been collected through a case study. The data have been transcribed and the analytical method has been selected based on the conducting purpose.

In Sweden there are laws and recommendations from The National Board of Health and Welfare about the importance of a user's involvement in and possibility of influencing services directed at them. Even with such good intentions the same board reports that it is hard to know if people experience that they do. The purpose of my study was to examine how professionals can use their knowledge to help users increase their sense of influence in services that they use. My focus has been on adults with neuropsychiatric disabilities within the autistic spectra, such as Asperger syndrome, and on the professionals working with them. The specific problem among people with neuropsychiatric disabilities is a lack of social skills.

Studien tar sin utgångspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken såsom delaktighet och jämlikhet. Studiens syfte är att studera och beskriva delaktighet och medbestämmande på Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse består enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsättning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestämma om såväl stora som små saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska på vilket sätt delaktighet och medbestämmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utsträckning deltagarna är delaktiga och med och bestämmer. Vidare vill vi även studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta på vägen mot ökad delaktighet och ökat medbestämmande.

Internet är en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhället idag. Internets möjligheter ställer flera krav på ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det på det negativa i användandet men det är viktigt att inte glömma bort de olika positiva användningsområdena. I en rapport från Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kände att de inte har möjlighet att påverka i de stora frågorna i samhället och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjälp med att sålla bland informationen.

Studien har sin utgångspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vår studie är att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare är uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn på produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven på kommunerna skärps då behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta ställer krav på både formen och innehållet.

Utvecklingen av företag har skett i riktning från att vara traditionella industriföretag till att vara mer kunskapsorienterade. Det innebär att större krav ställs på företagens interna utveckling. Företagen blir mer beroende av kunskap och information då samhället förändras i en snabbare takt. Maskiner och dylikt tillhör inte längre ett företags viktigaste tillgångar, i synnerhet när det gäller företag inom tjänstesektorn. Istället har humankapitalets betydelse ökat, det vill säga medarbetarnas kompetens, motivation, kreativitet, värderingar och utveckling.

I dagens informationssamhälle blir konkurrensen allt hårdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjänsteföretag då det är en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett så bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna är det då viktigt att de är motiverade. Handlingsfrihet är ett verktyg för att motivera sina anställda och innebär, ?Att ge anställda befogenhet att själva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer?.

Sammanfattning.Arbetstillfredsställelse kan påverkas av en rad olika faktorer, och för att uppnå goda resultat inom ramen för detta område krävs engagemang från både chefer och anställda. För att ta reda på hur arbetstillfredsställelsen ser ut på en arbetsplats kan bl.a. enkätstudier genomföras.Uppdragsgivare för denna uppsats är ett hotell i Stockholm som årligen arbetar med så kallade klimatanalyser, som samtliga anställda på hotellet får fylla i elektroniskt. Enkäten är utformad på samma sätt år efter år, för att jämförande analyser ska vara genomförbara. Hotellet anser denna analys som mycket givande, men saknar förklaring till varför några av frågorna visar sämre resultat än övriga.

I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik.Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: Empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.