Familjearbete i en hemmaplanslösning. - en kvalitativ studie av familjers samt pedagogers upplevelser.
Socialtjänstens arbete med barn och unga och deras föräldrar har förändrats de senaste 10-15 åren. Under 1990- talet ökade i Sverige institutionsplaceringarna och därmed kostnaderna vilket ledde till att alternativ började utvecklas utifrån de resurser som kommunerna själva kunde erbjuda. Öppenvård och hemmaplanslösningar blev socialtjänstens svar på institutionerna. I Uddevalla kommun utvecklades insatserna på hemmaplan med målet att sänka institutionskostnaderna och med tanken om att familjen inte skulle behöva flyttas från sin hemmiljö skulle satsningen ge möjlighet till att arbeta inom flera områden med förändringsarbete kring familjen. Tidigare forskning visar att det saknas utvärderingar om öppenvårdsinsatsernas effekter. Detta är bakgrunden till vår egen studie, där vårt syfte var att undersöka familjers upplevelse av sin vistelse på Athenagården samt att undersöka hur pedagogerna arbetar med familjerna. Vi har en kvalitativ ansats på vår studie och genom halvstrukturerade intervjuer, med sammanlagt fem personer varav två är mammor i familjer som är eller har varit placerade på Athenagården samt tre är pedagoger som arbetar i verksamheten, har vi samlat in vår empiri. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar: Hur upplever familjerna delaktighet, och ser pedagogerna på familjernas möjlighet till delaktighet? Hur tycker familjerna att de blir bemötta, och hur arbetar pedagogerna med bemötande? Hur fungerar kommunikationen och relationen mellan familjer och pedagoger? På vilket sätt upplever familjerna att de fått relevant stöd och hjälp, och hur arbetar pedagogerna för att ge stöd och hjälp? Intervjuerna utgår ifrån valda teman som är centrala i vår studie vilka är följande: delaktighet, bemötande, relation och kommunikation samt meningsfullhet. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått ifrån tidigare forskning samt följande teoretiska perspektiv: miljöterapi, maktteori, empowerment samt rollteori. Det vi har kunnat se i vår studie är att ett lyckat arbete med familjerna förutsätter att familjerna känner sig delaktiga. Något som har visat sig vara centralt i vår studie är relationerna mellan familjer och pedagoger. Vi har även upptäckt olika strategier som de båda grupperna använder sig av för att möjliggöra ett relationsskapande. Vi har även sett att faktorer som delaktighet och relation har varit avgörande i hur familjerna upplevt att det stöd och den hjälp de fått har blivit meningsfullt. Studien visade att både familjerna och pedagogerna ansåg att flexibilitet hos pedagogerna var en styrka. Vi kunde dock se att flexibiliteten även kunde vara en svaghet då verksamheten tenderade att bli otydlig gentemot samverkanspartners.