En av de senaste trenderna inom Employer Branding är att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hårdnande arbetsklimat är det viktigt att arbetsgivareförstår vad potentiella arbetstagare efterfrågar, för att öka förutsättningarna att skapalångsiktigt hållbara relationer och minska risken för ohälsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta ställning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som är avgörande för deras ställningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger på socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding.

This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, SwedishAirports and Air Navigation Services), AstraZeneca and Svenska Spel. The purpose of the study was to examine and compare how these companies work towards becoming, and maintaining to be, an employer of choice. Facts were sought about the companies and their work to become an employer of choice.To get a discerning and profound picture, a qualitative method with semi-structured interviews with twelve key persons in this work was conducted. The method Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was used for analysis.The results showed that an amount of factors have an input on how attractive the employer is. Common were compensation and benefits, competence development, leadership, information and health-related activities.

AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på attstärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

In today's society the borders between work and leisure blurs out more and more, and just as we might bring our work home, we might as well take our leisure to work with the help of so called smartphones with constant connection to social networks such as facebook and twitter. But what happens when the small talk around the coffee machine in the workplace gets out in public spaces? Instead of complaining to my closest colleague when my boss is acting like a fool or when my workload sky rocketed, I might now instead update my status on facebook with my complaint. But what am I actually allowed to write about my employer? And has the employer any possibility to act legally in respond to what I write?For the younger generation, who more or less is grown up with these social networks, I think this demarcation can be difficult to draw and understand.In this essay I deal with the issue of whether a principle of law, such as the duty of loyalty might collide with my constitutional right to use freedom of speech against my employer..

The employer is obligated to call for negotiation on his own initiative, before he makes decisions in questions, which constitute important changes of the employer?s business or of the worker?s working conditions and terms of employment. The obligation to negotiate is reserved to the organisations, which the employer has collective agreements with. But what does the concept of important changes mean? What areas are included in the concept of important changes, according to legal framework and case law? How extensive is in fact the employer?s obligation to negotiate? The purpose of this report has been to seek answers to the above-mentioned questions, through partly describing how the employer?s obligation to negotiate has developed, and partly describing how the codes of negotiations in the Employment (Co-Determination in the Workplace) Act of 1976 are raised and applied.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

The thesis is aiming to investigate what happens in the customer-service worker interaction when the service worker is wearing religious attributes. In order to operationalize this the Muslim head scarf, hijab, is chosen as stimuli. Reviewing previous research and theory in this field, it is clear that people have a preference for people that they perceive to be like themselves, this is referred to as homophily. Further on, the study investigates the ethnicity dimension of the service worker customer interaction. Theoretical areas of attractiveness and color are also investigated.

Vi ämnar kartlägga arbetet kring varumärkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behålla och utnyttja kompetent personal. Vårt syfte blir således att undersöka företagets ?employer brand?, samt hur det påverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering på kompetensmarknaden. Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär och vi har använt oss av en induktiv undersöknings ansats. Primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget samt en expertintervju.

Vi ämnar kartlägga arbetet kring varumärkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behålla och utnyttja kompetent personal. Vårt syfte blir således att undersöka företagets ”employer brand”, samt hur det påverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering på kompetensmarknaden. Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär och vi har använt oss av en induktiv undersöknings ansats. Primärdata utgörs av intervjuer med representanter från fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien går att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

 AbstractAttractiveness may be defined by a variety of factors but you should see it in the public planning as it is to have a positive population growth and economic growth, through working with communications, service, housing, to name a few. This is done primarily through direct projects both within the municipality and through various partnerships between local and regional level. The progress we have seen in recent years has gone more towards a clear shell level, particularly a regional level where these have had a much greater freedom with clear geographical boundaries in between each other. Within these regions there are also clear regional groupings that have common interests and competing between each other. In my thesis, we have been distinguished including three levels of scale levels.

This paper studies patterns of consumption within a product category. Using make-up as a base for the study, we applied the Mokken Scale to examine if consumers follow a hierarchical pattern when buying items within the product category. Based on a survey of 250 female respondents, we establish a hierarchic scale for consumption. Assuming generally accepted attributes for determining physical attractiveness, the results of the Mokken Scale study were cross referenced with a survey among 200 male and female respondents. Students were asked to evaluate pictures of a model using different combinations of make-up, i.e.

Bakgrund: Employer branding handlar om en strategi ett företag kan använda för att bygga en identifierbar och unik identitet som arbetsgivare i syfte att kunna attrahera, motivera och kvarhålla nuvarande och framtida anställda.Studieobjektet: Altas Copco, ett globalt svenskt industriföretag som aktivt arbetar utefter strategin employer brandingSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur employer branding används på företaget Atlas Copco utmed tre områden: attrahera anställda, kvarhålla och motivera anställda samt utvärdering och effekt av strategin.Metod: Uppsatsen är av kvalitativ och kartläggande fallstudiekaraktär. Deduktiv undersökningsansats har använts. Primärdata utgörs av intervjuer med respondenter från Atlas Copco.Slutsats: I studien i fråga har det framkommit att Altas Copco lägger tonvikt på att attrahera potentiella anställda till skillnad från att kvarhålla och motivera nuvarande medarbetare. På samma sätt har det i studien framkommit att lite fokus ligger på utvärdering och effekt av strategin..

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke, företag vill vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig både mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;?The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company? (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien är att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nå sin externa målgrupp ingenjörer. Studien tar även upp målgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumärke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt.

Abstract The main subject of this essay is conflicts at work and the effect it has on the employee´s health.  I can through various reports read that bad health at workplaces is too high and that conflicts are a reason. What can be done to the work environment so it will be better from a psychosocial perspective? Sweden has a regulation that makes the employer responsible to work for an improvement in the work environment; can these regulations be used in purpose to reduce conflicts?My first question concerns the possibility to establish preventive procedures in the workplace systematic work regarding to improve the work environment. My second question is about the obligations of the employer to attempt to reduce conflicts at the workplace and the third question regards the documenting and monitoring of conflicts and the preventing work to reduce them. The purpose of this essay is to clarify how conflict preventive work can be included in the Systematic work environment management.

At the workplace, different types of discussions take place, where employers meet members of staff. Some of these discussions take the form of an employer correcting a member of staff; that is the employer wanting the member of staff to change his/her behaviour. The correcting discussion has a very important role within labour legislation as it is often this measure that the employer takes to bring about change. If this does not happen then more severe disciplinary measures like a warning or giving notice will be necessary. This paper is about the employer's role in the corrective discussion. How an employer can work with the corrective discussion but also what effects can be experienced due to the discussion. To understand how an employer experiences the corrective discussion, 98 employers within a municipality have received a web questionnaire via the computer program Esmaker. Of these employers 68 answered the questions, which is a response of barely 70%.