Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

This thesis addresses the subject of internal communication between the leadership and the employees. Communication is a common process and according to Tufvesson (2008), the primary focus has been on the role and responsibility of the leadership. This can mean that, from the employee's point of view, it is not clear what the organization expects, and this lack of clarity dimishes the ability of the employees to live up to those expectations (ibid). Tufvesson (2008) believes that today's organizations need common interpretations, which requires a well thought out communication strategy between leadership and employees. Because communication represents an organization's functionality, the report?s authors were interested in studying the employees? representatives.

During the past decades the competition for skilful employees has increased and companies and organizations compete to attract the right people. The Swedish municipalities and country councils need to recruit 420 000 new employees before 2020, but have a limited budget to promote themselves as attractive employers. To find a solution, many of the municipalities have started to work with fundamental values to become more attractive employers and to inspire employees to use word-of-mouth to recommend them. There are no empirical studies of how successful this strategy is, and the purpose of this thesis is to show if there are significant correlations between the fundamental values, the employer's attractiveness and word-of-mouth. The results of the study are based on a survey with 1996 answers from employees in three different municipalities in Stockholm, Sweden.

This qualitative study is aimed to explore the leaders? experiences of difficult conversations in their work. We have examined if they take on a different role during the difficult conversations and how communication can affect their leadership during the conversation. We have also examined the importance of the leaders? ability to distance themselves from the sensitive subject and situation, to maintain their role as leaders.

Problem och Syften:Det har visat sig att en vanlig orsak bakom icke framgångsrika tjänsteföretag är att företagets medarbetare inte är tillräckligt informerade om vad företaget står för vilket gör att de inte alltid levererar tjänsten på det sätt de lovat sina kunder. En av orsakerna till detta problem kan vara att företaget misslyckats med att marknadsföra sin tjänst och sitt varumärke internt. Med denna studie vill vi då undersöka hur ett tjänsteföretag kan gå tillväga för att försäkra sig om att de anställda levererar tjänsten i enlighet med kundlöftet: Hur får ett tjänsteföretag sina kundtjänstmedarbetare att leverera tjänster i enlighet med vad varumärket lovat sina kunder? Vi vill undersöka vilka faktorer och problemområden som inverkar på detta problem samt undersöka hur dessa kan påverkas och hanteras på ett tjänsteföretag. Det ena av uppsatsens två syften handlar om att vi vill kunna skapa en modell samt ge praktiska exempel för hur ett företag kan använda de två teorierna Internal Marketing och Internal branding, för att arbeta med detta problem.

The theory chapter is based on a model about brand identity, ?Brand Identity Prism? (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Change is a natural state for both people and institutions, but as the surrounding world moves faster it becomes important to quickly be able to adjust to new conditions. Customers? force of negotiation increases as the global competition grows. One factor that becomes more vital to customers is the amount of quality standard a company can offer them. Several factors are essential if a work of change will be considered a successful investment, where the change can be perceived in both a positive and negative way for an employee.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Kampen om kompetensen ? En studie av företags interna och externa arbetsprocesser i syfte att utreda vad som utmärker en attraktiv arbetsgivare Seminariedatum: 2007-01-18 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Jeanette Mårtensson Ann Svensson Steinberger Johan Uldall-Jörgensen Handledare: Per Magnus Andersson Peter Jönsson Fem nyckelord: Attraktiv arbetsgivare, Belöningssystem, Employer Branding, Kompetens, Motivation Syfte: Studien syftar till att beskriva och analysera hur företag arbetar internt och externt med att upprätthålla sin status som attraktiv arbetsgivare i syfte att rekrytera och behålla medarbetare. Metod: Vi har valt att genomföra studien med en kvalitativ metod och samla in empiri genom en fallstudieansats i form av Små-N-studier. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska bas består av relevanta teorier inom belöningssystem, motivation och branding, vilka ligger till grund för analysen av företagens interna och externa arbetsprocesser. Empiri: Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med respondenter på sex av Sveriges tjugo attraktivaste arbetsgivare, enligt Universum Communications undersökning ?Attrack Professionals? 2006.

The project aims to explore how strong brands are built and what they consist of. I will focus on the subject fashion magazine, ambassadors and the different parts that a magazine consists of. Based on the information from research and literature I?m re-designing the Swedish fashion magazine Solo..

Aim: Many people react negatively when they find out that I work as an estate agent. They believe that estate agents earn more money then they should. What many do not know is how hard we must work and that it doesn´t suit someone who is looking for an 8-17 work. As an estate agent I thought it would be interesting to found out why the estate agents have such a bad reputation.Method: This essay is based on the interviews with estate agents and branch organizations but also on newspaper articles about real estate agents. Theory is collected marketing, where I have concentrate on concepts of branding, positioning, communication and image.Result & Conclusions: The factors, which I found in my investigation, that have an effect to the bad reputation are; media, commission, the customers and the bidding.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare åtgärder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

AbstractThis qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at.The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers.

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.