Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Alltsedan 1952 har Sverige arbetat med att bistå fattigare länder i deras utveckling ut ur fattigdomen. Den svenska biståndsmyndigheten Sida har av riksdagen tilldelats sex mål för sitt arbete, varav denna studie fokuserar på två av dem, målet om resurstillväxt, samt målet om miljöhänsyn. Finns där en konflikt mellan dessa mål eller är det snarare så att de är varandras förutsättningar? Genom att studera de rådande teoribildningarna på området och nyttja dem i analysen av relevant empiriskt material, i form av såväl textanalys som intervjuer, har Sidas förhållningssätt i denna fråga har kunnat kartläggas. Även om det råder en viss skepsis mot vissa former av tillväxt så kan Sidas förhållningssätt ändå karaktäriseras som tillväxtoptimistiskt.

Forskningsfrågor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskärna och vilken plats i samhället anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhållningssätt till massturism i Barcelonas stadskärna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt påverkan på migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kämpar för att finna sin plats i staden, men ser sig själva som Barcelonabor snarare än lokalbor.

Genom att dela in matematiken i begrepp viktiga för inlärningen och förståelsen visar forskningen på skillnader i det övergripande begreppet förståelse. Att det är viktigt för lärare att de har insikt i vad som är syftet didaktiskt sett med undervisningen inom matematiken. Undersökningen visar att det går att omvandla informell kunskap till formell kunskap. För min undersökning innebär det att informell lekfullhet som didaktiskt grepp kan bidra gynnsamt för inlärningen som en väg till elevers minne och språk. Med förståelse menas enligt den definition som innefattar den instrumentella och den relationsrelaterade förståelsen.

Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan använda vid nybyggnation av hyresrätter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

I uppsatsen undersöks hur lärare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bär ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lärare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lärandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lärare och elever. Utifrån detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat är, hur det skapas och om lärare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet råder en samstämmighet kring vad ett gott klassrumsklimat är. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet är återkommande. Faktorer som ledarskap, mål, dialog och feedback är viktiga för skapandet av ett gott klimat.

Den här uppsatsen undersöker hur svenskt bistånd påverkar lokala förhållanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, påverkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges biståndsorgan, så visar den hur en instrumentell inställning i bistånd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot själva genomförandet. Först fokuserar analysen på Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa påverkas av den instrumentella målsättningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda påverkas, och hur detta påverkar de bönder de arbetar med. Studien bygger på empiriskt material insamlat under ett tre månaders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen använder sig främst av Jürgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvärlden, samt Erving Goffmans teorier om individers självpresentation i samhället.

Problem: Kan den externa värderingen, i form av aktiekursen, förklaras av en enskild aktivitet eller av flera aktiviteter i läkemedelsföretagens produktlivscykler? Syfte: Syftet med denna uppsats är att pröva om förändringar i läkemedelsföretagens börskursutvecklingar kan förklaras av aktiviteter i företagens produktlivscykler. Metod: För att på bästa sätt uppfylla vårt syfte är uppsatsen indelad i två delar. I första delen är verkligheten, utifrån teorin, formulerad i en hypotes som i uppsatsens andra del prövas empiriskt. Forskningsansatsen utifrån det övergripande syftet är explorativt.

Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet.

Syftet med den här studien är att empiriskt undersöka hur ett relaterat diversifierat företag kan ta tillvara de möjligheter till synergieffekter, som flera olika produktgrupper ger. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ fallstudie på Procordia Food. Där undersökte vi tillvaratagandet av synergier som genereras av osynliga resurser - kunskapsöverföring. Utifrån en analys av Procordia Foods organisation, i förhållande till den referensram vi har valt att använda oss av, formulerade vi följande hypoteser: Hypotes 1 - Den begränsade medvetenheten om synergiers innebörd hos relaterat diversifierade företag förhindrar att en potential för effektivisering utnyttjas. Hypotes 2 - Relaterat diversifierade företag går miste om potentiella fördelar då de inte utformar organisationsstrukturen efter synergigenererande faktorer.

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena. Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande..

Syfte: Studiens syfte är att bidra till forskningen kring ekonomistyrningens innehåll och utformning och mer specifikt att bidra till en ökad förståelse kring ekonomistyrningen i ideella föreningar. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med en undersökningsmetod i form av intervjuer.Vår studie baseras på empiriskt material från strukturerade intervjuer med representanter från fyra olika ideella föreningar. Det teoretiska och empiriska materialet har sammanställts i respektive kapitel och därefter analyserats i förhållande till frågeställningen. Slutsatser: Resultatet visar att även om ekonomistyrning används i ideella föreningar utnyttjar man inte styrningens fulla potential. Avsaknaden av tydliga mål, verksamhetsplanering och strategisk planering försvårar styrandet i föreningarna. Budgeten används för att få överblick av föreningens finansiella position och ekonomisk uppföljning används för att kontrollera att budgeten följs..

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

År 2010 ändrades lagen om revisionsplikt i Sverige och många företagare har sedan dess valt bort revision. Därefter har det ifrågasatts hur företag kan uppnå legitimiteten som intressenter efterfrågar om redovisningen inte är reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som påverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillväxtperspektiv. Företagare har sedan lagändringen haft utrymme att ta ställning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnå syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillväxt studerats.