Vårt examensarbete är baserat på en Empirisk undersökning med syftet att ta reda på hur lärare kan arbeta med andraspråkselevers talutveckling med hjälp av begreppet lustfyllt lärande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem, eftersom läraren oftast får 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur våra informanter ser på sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lärare från en mångkulturell skola. Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lärande samt kultur och identitet är de kategorier som framkommit ur analysen och har kommit att bli vår utgångspunkt i detta arbete. Under arbetets gång har vi sett hur dessa kategorier är beroende av varandra för att öka talaktiviteten hos elever.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i pedagogers syn på inskolning. Vi ville ta reda på hur pedagogerna praktiserar sina kunskaper och erfarenheter för att barnen ska få en trygg och positiv start när de börjar skolan. Att ta reda på föräldrarnas uppfattning av inskolning är också en del av syftet i och med att de spelar en viktig roll i inskolningsprocessen. Undersökningsmetoden som vi använde oss av är en Empirisk studie. Resultatet bygger på intervjuer med sex pedagoger och insamlade enkäter från 76 föräldrar.

Problem: Företag ägnar sig åt ett seriöst hållbarhetsarbete, men det finns anledning att tro att detta inte speglas i deras marknadskommunikation. Förändringar i marknadskommunikation tenderar att vara konservativa, då företag väntar på en indikation från marknaden för ökat intresse av hållbara produkter.Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som gör ett gediget hållbarhetsarbete också använder en marknadskommunikation som är ohållbar. Som en del av detta arbete kommer en grundläggande definition av ohållbar marknadskommunikation att konstrueras genom teoristudier.Metod: En kvalitativ undersökning har använts, då en fallstudie med bildanalys har genomförts, med Empirisk data hämtad från företagens marknadskommunikation.Teori: Den teoretiska referensramen grundar sig i teorier kring marknadskommunikation, hållbarhetsaspekter och konsumtionssamhällets konstruktion.Resultat: Det Empiriska materialet redovisas genom fallstudieberättelse, baserad på bildanalysen av marknadskommunikationsmaterial som utförts och den analysmodell som har konstruerats.Analys: Empiriska data som insamlats har jämförts med de teorier som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Resultaten har analyserats för att hitta övergripande likheter inom företagens marknadskommunikationSlutsats: Företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som arbetar seriöst med hållbarhetsarbete kan också använda en ohållbar marknadskommunikation enligt den definition som har konstruerats..

Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska som svår, stressfull och ibland även chockartad. Under första tiden i yrket kunde de även känna sig osäkra gällande självständigt beslutsfattande och att delegera arbetsuppgifter. Det stora ansvaret de fick var till en början överväldigande, något de flesta inte kände sig tillräckligt förberedda på. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Studiens syfte var att bedöma omvårdnadsbehov hos patienter som vårdas på en medicinsk vårdavdelning och hur dessa kan beskrivas med hjälp av omvårdnadsdiagnoser enligt North American Nursing Diagnosis Association [NANDA]. NANDA är en internationell sjuksköterskesammanslutning som har skapat ett system med standardiserade omvårdnadsdiagnoser vilka inte finns översatta till svenska. Alla diagnoser är underbyggda av forskning och delas i domäner och klasser. Omvårdnadsdiagnoserna identifieras hos patienten genom karaktäristiska kännetecken, relaterade faktorer och riskfaktorer. Studien var en deskriptiv, kvantitativ studie med Empirisk metod och kvalitativ ansats, där 25 patienter deltog.

Denna studies syfte är att se på rörlighet på arbetsmarknaden utifrån ett individperspektiv och hur vägledning kan vara till stöd på individnivå. De frågeställningar arbetet behandlar innefattar sju individers erfarenheter av arbete,vägledning och utbildning. Utifrån dessa faktorer behandlar vi teorier kring rörlighet och matchning till arbetsmarknaden. Vi har genomfört en litteraturstudie i kombination med en Empirisk undersökning med sju kvalitativa intervjuer. De slutsatser vi drar är att vägledning kan påverka individers rörlighet på arbetsmarknaden och att vägledning kan bidra till att individer matchas till utbildning och arbete.

Bakgrund: Lex Maria infördes på 1930-talet efter att personal på ett sjukhus i Stockholm råkade förväxla ett läkemedel med ett rengöringsmedel vilket resulterade i att många patienter dog. Genom att känna till vilka misstag som görs och varför ökar, yrkeskompetensen och på så sätt höjs patientsäkerheten inom vården. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vad som anmälts enligt Lex Maria på sjukhus i Region Skåne under år 2000 och år 2010. Metod: En Empirisk studie med kvantitativ ansats. Lex Maria anmälningar hämtades från Socialstyrelsens regionala tillsynsmyndighet syd.

Anestesisjuksköterskan kan arbeta över flera områden där arbete vid en anestesiklinik är det vanligaste. I arbetet på en anestesiklinik ingår även uppgiften att medverka vid patienttransporter mellan sjukhus, interhospitala transporter. Tidigare studier har visat att många specialistsjuksköterskor är oroliga och bekymrade över dessa uppdrag. De upplevde otrygghet, osäkerhet och brist på tydliga riktlinjer. Ansvaret är stort och ibland är det långt mellan sjukhusen.

Bakgrund: Ronden är det arbetsforum som för samman alla sjukhusets personal-kategorier vilka tillsammans med patienten arbetar för att denne skall kunna få optimal omvårdnad och kunna tillfriskna. Roller och bemötande under ronden på-verkas bl a av faktorer som organisationskultur, kommunikation och samspels-mönster. Syfte: Att undersöka och beskriva hur ronden fungerar avseende bemötande, hie-rarki och rollfördelning mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Aktu-ella frågeställningar: Hur bemöter olika personalkategorier varandra under ron-den? Intar olika personalkategorier olika roller, och i så fall vilka? Metod: Empirisk strukturerad observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Överlag var bemötandet mellan personalen avslappnat och artigt.

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt.

FAKTORER HOS SJUKSKÖTERSKAN SOM PÅVERKAR PATIENTENS FÖRTROENDE OCH TRYGGHETSKÄNSLA En intervjustudie Caroline Fransson Sara Persson Fransson, C & Persson, S. Faktorer hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer (inre och yttre) hos sjuksköterskan som påverkar patientens förtroende och trygghetskänsla i omvårdnaden.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är Empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Vi fick av företaget Cardo i uppdrag att analysera deras mentorprogram, vilket ingick i deras managementprogram, CIMP 2005. Då deltagarna hade olika bakgrund och erfarenhet och därmed olika förutsättningar, bestod vårt uppdrag av att analysera och finna eventuella skillnader mellan deltagare som fått utbildning och handledning jämfört med dem som inte fått detta. Vårt syfte var att med utgångspunkt i deltagarnas upplevelser av mentorprogrammet, analysera deltagarnas reflektiva lärande, utifrån både ett adept- och mentorperspektiv. Med denna utgångspunkt valde vi att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en Empirisk och en teoretisk del. Den Empiriska delen inleddes med en kort e-postintervju till samtliga deltagare.

Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mängdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en Empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset.