Syftet med studien var att utvärdera patientens upplevelse av den postoperativa smärtan och behandlingen av denna när den perifera nervblockadens effekt avtagit efter operation av distal radiusfraktur. Metoden som använts är en empirisk kvantitativ deskriptiv enkätstudie. Tjugo patienter deltog i denna pilotstudie. Demografin stämde väl överens med de statistiska data, som visar att distrala radiusfrakturer är vanligt förekommande hos kvinnor i åldern 55 år och äldre. Resultatet av studien har påvisat att många patienter har upplevt mer smärta än vad de själva varit beredda på.

Uppsatsens syfte är att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding utifrån företagens perspektiv. Uppsatsen inleder med att förklara innebörden av uttrycket, som syftar på att potentiella arbetstagare i dagens samhälle ser efter företags varumärke som arbetsgivare och vad det förmedlar. Vidare påvisas faktorer som bidragit till att employer branding blivit så viktigt. I nästa avsnitt behandlas tidigare forskning kring strategiskt varumärksuppbyggnad samt kring emplyer branding. Utifrån behandlad forskning och uppsatsens syfte konstrueras en analysmodell som påvisar de faser och processer som företag går igenom i sitt arbete med det externa employer brandet.

Denna uppsats berör barnets lärande i skilda museala miljöer, sett ur museipedagogens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad museiansvariga och museipedagoger anser deras verksamhet kan erbjuda i form av lärande och lek. Samt analysera kontextens och lekens betydelse för lärande i de olika museala miljöerna.Tidsresan/rollspelet, som får stort utrymme i min uppsats, är uppbyggd och består av lek och upplevelse. Uppsatsens problemformulering är tematiskt utformad eftersom de är skilda företeelser och tendenser jag önskar vaska fram ur empirin, inte specifika frågor. I min strävan att uppfylla syftet har jag utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi.För genererande av empirisk data har jag genomfört intervjuer med företrädare för skilda museala verksamheter samt gjort observationer av skolklasser på Vikingatiders upplevelseanläggning.Studiens resultat visar att leken har stor betydelse i de olika museala verksamheterna men den är inte uttalad.

Förstudien är det första steget i projekteringsfasen, där det ges förslag på åtgärder. I Vägverkets arbete med åtgärder tas det fram förstudier, för att se vilka problemen är och vilka åtgärder som kan tänkas vara möjliga. Den här rapporten kommer att granska arbetet med förstudier. Under arbetets gång har vi använt oss av litteraturstudier, intervjuer samt en enkät. Arbetet inleds med att beskriva vad en förstudie är samt hur arbetet går till i teorin.

Syfte:Vi ville ta reda på det första intryckets betydelse av den totala kundupplevda tjänstekvalitén samt hur man som restaurang kan skapa ett gott första intryck och därmed vinna konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Eftersom inga tidigare teorier fanns på området blev syftet med vår uppsats att skapa ett första försök till en teoriram kring begreppet ?första intrycket?. Metod:Metodmässigt bygger vår uppsats främst på litterära verk, artiklar och uppsatser inom området service management. Vi har i hela vårt arbete begränsat oss till att bara undersöka det första intrycket av gästens upplevelse vid ett restaurangbesök.

Background: Rheumatoid arthritis is a common disease worldwide. The disease is described as a chronic inflammation that afflicts mainly the joints, the tendrons and the synovial joint. The inflammation breaks down cartilage, ligaments and bone. When the patient gets the diagnosis he/she frequently reacts with chock, denial or/and dissociation. Active support from the nurse can have an important impact on the patient in accepting and processing that he/she suffers from disease.

AbstractDetta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, Empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar.

LKABs infrastrukturavdelning är en sekundärproduktion och en stödjande funktion till primärproduktionen vilket gör att avdelningen utför många olika aktiviteter och är svårstyrd. Syftet med denna uppsats är att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter på LKABs infrastrukturavdelning med utgångspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning såsom Simons levers of control, styrs företaget genom dokumenterade värderingar, gränser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte är dokumenterade utan informella. Både formell och informell styrning påverka en individs beteende det är därför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hänsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen är i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa på företaget för att nå önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats med influenser av aktörssynsättet.

Att skapa karaktärer i en animation eller ett spel som publiken får sympati för och känner är levande, är ett avancerat och komplext arbete. Det finns dessutom en mängd olika tips och råd för att skapa en karaktär, att det kan kännas övermäktigt och svårt att sålla i. I denna uppsats kommer syftet därför ligga i att undersöka om det finns en fungerande formel för att skapa en lyckad och livfull karaktär. Syftet kommer även att bestå i att undersöka om denna formel av att skapa en karaktär går att tillämpa på både film- och spelkaraktärer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras genom en litteraturstudie följt av en Empirisk studie, ?Science fiction in space?, där dessa tips och råd kommer att prövas för att se om den formel som här lyfts fram är lyckosam.

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter.

Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Under senare år har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmärksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentationen har ofta varit spridd på många ställen i olika journalsystem. Den vårdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus på den rent medicinska omvårdnadsdelen jämfört med den omvårdnadsdokumentation som är relaterat till patientens lidande/välbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sämre förutsättningar för en god intraoperativ vårdrelation nästa gång patienten möter sjuksköterskan på en operationsavdelning. Förståelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat påverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden.