En av sjuksköterskans uppgifter efter en patients död är att finnas som stöd för patientens närstående. Sjuksköterskan ska hjälpa dem att bearbeta sorgen och bidra till en känsla av meningsfullhet. Detta kan vara en krävande arbetsuppgift och det är en utmaning för sjuksköterskan att inte involvera sig allt för mycket känslomässigt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur sjuksköterskan hanterar sorgen som kan kännas efter en patients död. Metoden som användes för att uppnå syftet var en litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilken attityd lärare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lärare har med ett besök på ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet är också att ta reda på vilken attityd pedagogerna på SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det är en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet är analyserat med hjälp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna Pär och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lärande är av stor vikt i utomhuspedagogik.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen påverkar och förändrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför påtagliga förändringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förändrad livskvalitet som resulterade i förmågan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Syftet med denna uppsats är att hjälpa företagsledare att förstå hur en förändring i ledningsgruppen kan påverka de anställda. Detta kan hjälpa företag att förbereda en förändring på bästa sätt. Utifrån denna studie jämför vi olika anställdas erfarenheter och med hjälp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förändringar i arbetsledningen kan påverka de anställda..

Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

I Läroplan för förskolan (Skolverket 2010) står det att barn ska förberedas inför det demokratiska samhällslivet som vuxna med en god värdegrund. Värdegrunden är komplex och tolkningsbar men samtidigt en grundläggande faktor som ska finnas med i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen är att söka kunskap om och förståelse för hur pedagogerna inom förskolan resonerar kring och arbetar för att förbereda barnen för framtiden med värdegrundsfrågor. I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med sju pedagoger från två förskolor. Vi fått fram att värdena ansvar, respekt, empati och frihet är det som våra informanter värnar om.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur konflikter hanteras i skolan och på vilket sätt man löser dem samt vilka konfliktlösningsmetoder som finns tillgängliga. Studien lyfter lärares och elevers uppfattningar kring konflikter och konflikthantering. Inledningsvis utformade jag två forskningsfrågor som hjälpte mig att besvara syftet. Med hjälp av tidigare forskning har jag undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer. Tolkningen är att hanterandet av konflikter är ett måste i skolans vardag och att det tas tid från den planerade undervisningen till att hantera konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan andra ser det som en möjlighet till utveckling.

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks.

Barn idag spenderar en stor del av sitt dagliga liv på förskolan. Förskolan är idag en del av skolväsendet. Vi frågar oss hur detta påverkar de yngsta barnens omsorgsbehov och deras behov av att knyta an och skapa trygga relationer. Läroplanen för förskolan binder ihop lärande och omsorg till en helhet och ger omsorgen en större roll. Trots detta så har det gjorts en tolkning av läroplanen, utifrån de yngsta barnens behov.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gå i egenterapi och hur de påverkas av att det är ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning på utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervägande upplevs som positiv och betydelsefull både ur en personlig och en professionell synvinkel.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.