Sök:

Sökresultat:

1108 Uppsatser om Emotionellt lärande - Sida 66 av 74

Revisorns anmÀlningsskyldighet

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Solljusbilder : Artificiella solljuseffekter i rum

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Leken som socialt verktyg : En intervjustudie

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

Jag Àr inte vem som helst, jag Àr jag : Kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling mot bröstcancer

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor vĂ€rlden över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen Ă€r kirurgi, vilken innefattar mastektomi dĂ€r hela bröstvĂ€vnaden tas bort eller lumpektomi dĂ€r endast en del av bröstvĂ€vnaden avlĂ€gsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan Ă€ven pĂ„verka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling dĂ€r hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehĂ„llande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanstĂ€lldes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: kĂ€nsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rĂ€dsla.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

DET STORA I DET LILLA MED KRAFTEN ATT F?R?NDRA NORMER Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n ?sexualitet, samtycke och relationer?

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

"J-vligt hög hitrate pÄ sina bilder" : Identitetsskapande pÄ Facebook ur betraktarnas ögon

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Informationsutbyte vid konkurrentbevakning : Vilken information fÄr inhÀmtas frÄn konkurrenter och hur fÄr det ske vid konkurrentbevakning i enlighet med artikel 101.1 FEUF?

Att upprĂ€tthĂ„lla en god affĂ€rsetik Ă€r viktigt för mĂ„nga företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark stĂ€llning pĂ„ marknaden krĂ€vs Ă€ven att företagen Ă€r konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fĂ„s genom konkurrentbe- vakning, dĂ„ information inhĂ€mtas frĂ„n konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- grĂ€nsande företeelser pĂ„ marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan pĂ„verka ett företags sjĂ€lvstĂ€ndighet att ta beslut. Detta har Ă€ven fastslagits av domstolen och artikeln mĂ„ste dĂ€rför anses omfatta informationsutbyte.

Internet som verktyg vid rekrytering av ny personal : en studie om hur vÄra "digitala identiteter" pÄverkar vÄra möjligheter att fÄ jobb

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

Att vÄga bry sig om skadade idrottare : En kvalitativ studie om skadade idrottares upplevelser kring socialt stöd samt trÀnares agerande under rehabilitering

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid lÄngvariga skador. SÀrskilt fokus ligger pÄ hur trÀnarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlÀtta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhÄllit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhÄllit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att fÄ ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att trÀnare bör agera för att underlÀtta rehabiliteringen?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebÀr att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst tvÄ mÄnader pÄ grund av idrottsskada.

?Allein Gott in der H?h sei Ehr?: Om konstn?rliga utmaningar i Johann Sebastian Bachs koralf?rspel vid Pehr Schi?rlins orgel i Gammalkils kyrka

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Inflytelserika kvinnor i musikbranschen : En studie i vad som krÀvs för att nÄ inflytelserika positioner

I Sveriges musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

Vuxenmobbning ? En diskursanalys om mobbning pÄ arbetsplatsen.

Bakgrund: Vuxenmobbning Àr sedan 1980-talet ett uppmÀrksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sÀtt att hantera sitt ledarskap pÄverkar risken för att mobbning utvecklas pÄ en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmÀrksammat har det Àven vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring Àmnet. DÄ allt fler mÀnniskor Àr uppkopplade till internet gör detta att mÄnga kan ta del av debatterna. Det Àr dÀrför av stort intresse att se hur tidskrifter framstÀller begreppet ?vuxenmobbning? idag samt vilken bild detta medför för utomstÄende.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utifrÄn sex tidningsartiklar tagna frÄn fyra olika tidskrifter förstÄ och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning pÄ arbetsplatser ser ut i massmedia.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->