Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga behov och inskränkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Det senaste århundradet har konsumtionen växt och det handlas mer än vad människan behöver för sina grundläggande behov. Då det finns fler företag som erbjuder samma sorts varor och tjänster leder detta till att det är många som konkurrerar om samma kunder. Det är då viktigt att som butik kunna erbjuda något utöver det vanliga för att bli mer konkurrenskraftig. Ett sätt kan vara att erbjuda kunden en god personlig service som enligt många marknadsförare kommer att bli ett mer betydelsefullt konkurrensmedel i framtiden. Grunden till bra personlig service är att säljaren sätter kunden i fokus och utgår ifrån dennes önskemål och behov. Syftet med uppsatsen var att finna svar på vår problemformulering som är hur stor påverkan den personliga servicen har på kunden, vidare om det leder till en långvarig kundrelation.  Med denna uppsats vill vi att butikspersonal ska få en ökad förståelse för vad kunden efterfrågar gällande personlig service, vilket även kan stärka butikens ställning gentemot konkurrenter.

Bakgrund: Abort kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. I världen beräknades cirka 20 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Årligen sker 35 000 ? 40 000 aborter i Sverige. Sveriges nuvarande abortlag stiftades år 1974 och ger kvinnan ensamrätt att besluta om abort till och med utgången graviditetsvecka 18.

Denna studie beskriver hur butiksförsäljares känsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. Butikssäljarnas känsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren påverkar de anställdas känsloarbete genom att använda sig av olika incitament. För att undersöka butikssäljarnas känsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv används. Studien påbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument från kosmetikkedjan.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation.

I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland.Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp.För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom, som påverkar kroppen både fysiskt och emotionellt. Enligt världshälsoorganisationen beräknas sjukdomen öka och bli den tredje största dödsorsaken år 2030. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL genom frågeställningen; hur upplevs det emotionellt av att leva med KOL. Metod: En litteraturstudie bestående av tio kvalitativa artiklar genom databassökning i CINAHL, Medline och PubMed. Resultat: Det framkom en rad olika känslor i relation till olika upplevelser. Fyra huvudkategorier identifierades till: upplevelser av fysiska begränsningar, upplevelser av att leva med syrgas, upplevelser av minskad självständighet och betydelsen av sociala relationer.

Ungefär 40 % av alla patienter som söker sig till vården idag, lider av psykosomatiska symtom. Mycket utav sjukvårdspersonalens tid och resurser läggs på de diagnostiserbara symtomen i form av långdragna utredningar och behandlingar utan resultat. Det behövs inom vården fler behandlingsstrategier och mer kunskap om hur psykosomatiska symtom utvecklas. Syftet med litteraturstudien var att undersöka bakomliggande orsaksfaktorer till psykosomatiska symtom och möjligheten för sjuksköterskan att stödja dessa patienter emotionellt. Resultatet visade att orsaksfaktorerna var multidimensionella.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende.

Härdplaster är en hälsovådlig produkt om den hanteras på ett felaktigt sätt. Sjömän tillhör en yrkesgrupp som använder denna produkt i sitt arbete ombord på olika fartyg. Det har visat sig från andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvändiga skyddsåtgärder för att skydda sig mot härdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda på hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster och dess risker ombord. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer bestående av avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar.