Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse.

Patientsäkerhet är ett underprioriterat område i hälso- och sjukvården, vilket bör förändras omgående eftersom patienter  kommer till skada och lidande förlängs. För ökad patientsäkerhet bör sjuksköterskans arbetsmiljö uppmärksammas och förbättras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar sjuksköterskan i utförandet av patientsäker vård. Litteraturstudien innehåller sjutton artiklar, tolv kvantitativa, fyra kvalitativa och en av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultatet utgjordes av följande fyra teman: sjuksköterskans ökade arbetskrav och arbetsbelastning, ersonalbemanning och tid, vårdteamets påverkan på arbetsmiljön och emotionella faktorers påverkan på patientsäkerheten .

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år.

Det är 40-65 procent av den svenska befolkningen som lever med långvarig smärta, vilket är ett folkhälsoproblem. Smärta är förknippat med både psykologiska och emotionella reaktioner. Målet med smärtlindring är att minska patientens lidande. Det är då viktigt att sjuksköterskan inte underskattar patientens upplevelser. Långvarig smärta ger en fysisk, psykisk och social påfrestning vilket gör att det kan vara svårt för patienten att förklara sin smärta.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna arbetar med försenad läs? och skrivutveckling. Jag har valt att undersöka vad en försenad läs- och skrivutveckling kan bero på, hur man som lärare kan arbeta med att förebygga svårigheterna och vad svårigheterna kan få för konsekvenser längre fram. Lärarna har en viktig roll i att lära eleverna läsa och skriva för att förbereda eleverna på det kommande vuxenlivet och ge dem möjlighet till vidareutbildning. Jag har valt att intervjua lärare i olika årskurser för att se hur man arbetar med svårigheterna på olika stadier.

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp.

Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening.Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi.Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet.Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år insjuknar ungefär 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förändring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. Frågeställningarna som användes var: på vilket sätt kan sjuksköterskan hjälpa stroke patienter att uppnå en god livskvalitet? Vilka faktorer påverkar patienternas livskvalitet? Finns det någon skillnad på livskvalitet när det gäller strokedrabbade män och kvinnor? Denna studie bygger på tretton vetenskapliga artiklar.

I dagens upplevelsesamhälle sker en generationsväxling på svensk arbetsmarknad. En ny generation av unga medarbetare, som går under benämningen generation Y, ska ersätta 40-talisterna som går i pension. Arbetsgivare står inför en utmaning gällande rekrytering av dessa unga medarbetare som skiljer sig från tidigare generationer. (Fürth, 2008). De har växt upp i en tid då fokus har flyttats från materialistiska värden till emotionella sådana och där upplevelser har fått en ökad betydelse (Pine & Gilmore, 1999).

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan.

Indikationen till att vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är i praktiken att patienten bör övervakas på grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebär att stämbanden är bortkopplade vilket i sin tur leder till svårigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien är att undersöka patientens upplevelse av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie på upp till 10 år gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen från vårdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men också till en tidsperiod präglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist på kontroll.