Mångkulturella samhällen växer sig allt större. Detta innebär att sjuksköterskan möter individer med olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur människor upplever mötet med vården i ett främmande land. Den grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ manifest innehållsanalysmetod. Genom sjustegskategorisering framkom fem kategorier: förväntningar i mötet med vården, svårigheter och utmaningar för åtkomst av vård, svårigheter att kommunicera, bristande kunskap om kulturens betydelse, negativa och positiva upplevelser av vården.

Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

Syftet med denna studie är att utifrån familjehemsföräldrars berättelse kunna förståhur de upplever sitt uppdrag som familjehemsförälder, från barnets anländande tilluppdragets avslut. Våra frågeställningar är: Hur ser familjehemsföräldrarna på deemotionella banden till det placerade barnet? Hur uppleverfamiljehemsföräldrarna det när ett uppdrag påbörjas? Hur upplever man tiden somfamiljehemsförälder? Hur upplever familjehemsföräldrarna det när ett uppdragavslutas?Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med familjehemsföräldrar som upplevtbåde ett anländande och en separation med ett eller flera fosterbarn. Familjehemsföräldrarnasom intervjuades utgjordes av sju kvinnor respektive tre män i åldrarna35-70 år. Kontakten med informanterna togs främst genom familjehemssekreteraremen också genom andra kontakter.

Syftet med föreliggande studie är att analysera patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR) och på vilket sätt dessa upplevelser påverkar deras syn på hälsa och fysisk aktivitet.För att ta reda på syftet har en kvalitativ metod tillämpats. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och respondenterna består av tre kvinnor och tre män i åldrarna 57 till 73 år, som alla har eller har haft FaR.Till grund för analysen av studiens empiri har fyra teorier valts ut. Dessa teorier är: Institutionaliseringens ursprung, tillit och ontologisk trygghet, social responsivitet samt språk och kunskap i vardagslivet.Resultatet visar att upplevelsen av fysisk aktivitet (FaR) är positiv. Det visar även att denna upplevelse har påverkat synen på fysisk aktivitet och hälsa på ett positivt sätt. Den förändrade synen innebär ett bredare tänk när det gäller fysisk aktivitet och ökad insikt och medvetenhet när det gäller hälsa.

Bröstcancer är en utav de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor. Omkring 7 000 svenska kvinnor blir diagnostiserade med sjukdomen varje år. Trots mängden bröstcancerdiagnoser ser prognosen god ut och 75 procent av kvinnorna överlever sjukdomen under en tioårsperiod. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av hur bröstcancer påverkar livssituationen. Metoden var en litteraturöversikt.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett omfattande folkhälsoproblem både i världen och i Sverige. Tolv procent av den svenska befolkningen drabbas av dessa sjukdomar. Det finns stora könskillnader i forskningen kring detta område där kvinnor är en grupp som är underrepresenterade. Studier har visat att kvinnor uppsöker vård i ett senare stadium eftersom deras upplevda symtom vid hjärtinfarkt och förståelse för dem är svårare att tolka för kvinnorna själva. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors förståelse och upplevelser av sina symtom vid hjärtinfarkt.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Hot och våldshandlingar är ett problem som har fått ökad uppmärksamhet inom svensk prehospital vård på senare år, dock har det endast genomförts en handfull vetenskapliga studier inom detta område. Hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem inom vården och det kan innebära en daglig psykisk belastning att oroa sig för att utsättas för hot eller våld. Detta är ett vanligt förekommande problem men det saknas fortfarande mycket kunskap i ämnet. Syfte med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bli utsatt för hot och våld prehospitalt. I denna intervjustudie användes kvalitativ ansats, för att få en bild av den intervjuades upplevelser.

Mötet med patienten är kärnan i all vård. Enligt Watsons omvårdnadsteori är det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvårdnadens utgångspunkt. Att som vårdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom är av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillståndet är förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; upplevelser av att ändra livsstil, coping - ett sätt att hantera sin diabetes, upplevelser av en förändrad självkänsla, upplevelser av vårdpersonalens bemötande och framtidssyn. Resultat som framkom i studien var svårigheter med att ändra livsstil beträffande kostvanor, hantering av medicinering och fysisk aktivitet.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst.

Konsumenter söker efter njutning och exaltering i deras shoppingupplevelse när de handlar över Internet (Jayawardhena &amp; Wright, 2007). Njutning och exaltering är känslor som uppkommer ur positiva upplevelser. Därför är det relevant att undersöka hur företag som bedriver e-handel via webbsidor kan skapa positiva upplevelser hos sina besökare. En fysisk omgivning i ett servicesammanhang kan skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos besökare (Mossberg, 2003). För att skapa förutsättningar för positiva upplevelser hos webbplatsbesökare är det då relevant att undersöka hur den fysiska omgivningen i en webbsida kan utformas.

Bakgrunden beskriver att ungefär 19 000 personer ådrar sig en höftfraktur varje år i Sverige, och är en vanligt förekommande skada hos äldre människor. Antalet höftfrakturer kommer sannolikt att öka i takt med att antalet äldre människor ökar i samhället. Sjuksköterskorna behöver kunna sätta sig in i patienternas behov och ge en bra omvårdnad. Denna patientgrupp är ofta utsatt och rehabiliteringen kan bli långvarig. Syftet var att belysa patienternas upplevelser av vård och rehabilitering vid en höftfraktur.