Narcissistisk personlighetsstörning Àr enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkÀt som placerades ut pÄ tvÄ olika relationsforum pÄ Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan mÀn och kvinnor i deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var dÀremot mycket liten och det finns dÀrför anledning till att ifrÄgasÀtta resultatet..

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Röhnisch AB Àr ett svenskt familjeföretag som framförallt tillverkar trÀnings- och sportklÀder för kvinnor. För tillfÀllet har Röhnisch AB valt att marknadsföra alla sina produkter under ett paraplyvarumÀrke med en identitet, Röhnisch. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Röhnisch kan utvidga sitt varumÀrke, om det Àr fördelaktigt och i sÄdana fall hur lÄngt bör de utvidga varumÀrket? Dessa frÄgor har vi undersökt genom att anvÀnda oss av fokusgrupper, enskilda intervjuer och en enkÀtundersökning för att vÀrdera varumÀrket Röhnisch utifrÄn ett utvidgningsperspektiv.Vi har Àven kartlagt Röhnisch AB:s marknad och relevanta trender. Vi har kommit fram till att Röhnisch AB har möjlighet att utvidga varumÀrket till nÀrliggande produktklasser, men att de ej bör göra en konceptutvidgning till mer skilda produktklasser eftersom de emotionella associationerna Àr svaga och otydliga.

Denna studie har som syfte att ta fram ett designförslag pÄ ett ögonrörelsestyrt infotainment-system samt utvÀrdera detta. Fokusen ligger pÄ den funktionella design och dess för- och nackdelar. Studien tar upp tre olika designförslag varav ett valdes att göra en prototyp av. Prototypen skapades med hjÀlp av HTML5, Javascript och Python. Detta kopplades sedan samman med ett ögonrörelsesystem tillhörande Smart Eye AB.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmÄga,visuell uppmÀrksamhet och sprÄkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jÀmfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende pÄ kön,handpreferens och Älder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmÀrksamhet, sprÄkprocessande samt besvarade frÄgor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Tidigare forskning tyder pa? att det finns kunskapsluckor om och stereotypa bilder av kvinnliga klienter inom kriminalva?rden som dessutom pa?verkar hur arbetet med kvinnliga klienter ser ut. I denna studie ska da?rfo?r friva?rdsinspekto?rers beskrivningar av kvinnliga klienters problem, behov och resurser granskas. Det underso?ks ocksa? huruvida dessa beskrivningar kan betraktas som ko?nsstereotypa.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjÀlp av en normalitetsmodell. Det gÄr ut pÄ att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förÀndrar ett normalitetslÀge. Detta leder till fokus pÄ tre huvudpunkter för att förstÄ helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion nÀr fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spÀnning genom att utsÀtta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur anvÀnder realistiskt animerade scener för att uppmÀrksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetsstrÀvanden och den emotionella risk den medför.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svÄrigheter. Vi avser Àven att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar pÄ syftet samt vÄra frÄgestÀllningar: Vad anser specialpedagoger Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vÄr undersökning pÄ att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med förÀldrarna till Àr av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsÀttningar för eleverna.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.