Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Epilepsi Àr en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror pÄ en elektrisk överstimulering av hjÀrnans neuron. Att leva med epilepsi pÄverkar mÄnga omrÄden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter Àr bara nÄgra av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet pÄverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie dÀr resultatet bygger pÄ 14 vetenskapliga artiklar. TvÄ aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi Àr rÀdda att berÀtta om sin sjukdom för omgivningen av rÀdsla att bli behandlade an-norlunda.

Bakgrund: VÄr utgÄngspunkt i uppsatsen Àr att produktskillnaderna blir allt mindre och det emotionella vÀrdets betydelse blir allt större. I och med detta fÄr varumÀrket en allt större betydelse Àven inom business-to-business. Syfte: Vi avser att undersöka ICA Menyföretagens identitet samt vad dess varumÀrke stÄr för. Dessutom vill se hur anvÀndbara de modeller vi anvÀnt Àr i business-to-business-relationer samt utforma en egen modell som förklarar hur mÀrkeslojalitet uppnÄs i en sÄdan relation. AvgrÀnsningar: Vi kommer endast att beröra sÄ kallad business-to-business samt varumÀrkets emotionella vÀrde.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

En röststörning kan sÀgas föreligga dÄ rösten inte fungerar eller lÄter som den brukar sÄ att det pÄverkar kommunikationen. Prevalensen för röststörningar uppskattas till omkring 6 % av den vuxna befolkningen. NÀr rösten inte fungerar som den ska leder det till emotionella, sociala och funktionella svÄrigheter för individen och har negativ inverkan pÄ livskvaliteten. Voice- Related Quality of Life (V-RQOL) Àr ett sjÀlvskattningsformulÀr som mÀter vilken inverkan en röststörning kan ha pÄ individens livskvalitet. Detta instrument Àr internationellt vÀlanvÀnt, men har inte funnits översatt till svenska.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

MÄlet med detta examensarbete Àr att i samarbete med Mackmyra Svensk Whisky undersöka miljöpÄverkan frÄn deras whisky. Utöver detta undersöks Àven vilka delprocesser av produktionsprocessen som orsakar mest miljöpÄverkan, och hur pÄverkan pÄ miljön kan minskas. Generellt sett anvÀnds stora mÀngder resurser inom livsmedelsindustrin, vilket kan ge stor pÄverkan pÄ miljön. För att identifiera och mÀta denna pÄverkan anvÀnds i detta examensarbete metoden livscykelanalys. Ett viktigt steg i början av livscykelanalysen Àr att vÀlja en eller flera funktionella enheter för vilka miljöpÄverkan ska berÀknas. Denna studie har tvÄ funktionella enheter.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i VÀrmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsÀtts dagligen för si-tuationer, dÀr de konfronteras av bÄde sina egna och andras kÀnslor. Polis Àr ett högriskyrke, dÀrför Àr det viktigt att förebyggande ÄtgÀrder Àr i fokus. Vi anser att det Àr intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och vÀrderar betydelsen av kÀnslor i arbetet. VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer.

SammanfattningSyftet var att jÀmföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvÀr (FGID) och normalpopulation och Àven mellan kvinnor och mÀn med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som Àr utvÀrderat pÄ bÄde normpopulation och patienter med god validitet anvÀndes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ÄngestbenÀgenhet, stresskÀnslighet, irritationsbenÀgenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenÀgenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 mÀn med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Inledning: För att fĂ„ sĂ„ god mĂ€nsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha nĂ„gon att dela den sista svĂ„ra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstĂ„ hur övergĂ„ngen mellan liv och död kan underlĂ€ttas.FrĂ„gestĂ€llning: Studien avsĂ„g att besvara fyra frĂ„gestĂ€llningar. ? FörutsĂ€ttningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vĂ„rda mĂ€nniskor med vĂ€rdighet till livets slut? ? GĂ„r det att skapa emotionella band och kĂ€nslomĂ€ssig nĂ€rhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vĂ„rden stödja den döende med hjĂ€lp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade pĂ„ Hospice.Resultatet visade att dialogen Ă€r utgĂ„ngspunkten för det mellanmĂ€nskliga Ă€kta mötet.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Den hÀr uppsatsen handlar om unga mÀnniskor som pÄ ett eller annat vis har att göra med tvÄ kulturer, det vill sÀga hÀrstammar frÄn ett land men har vÀxt upp i Sverige och dÀr mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra vÀsterlÀndsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har ocksÄ varit en strÀvan att möjliggöra ökade kunskaper och förstÄelse för dessa unga mÀniskor. Den frÄga som jag med denna studie har avsett att svara pÄ Àr vilken betydelse religiös moral har hos förÀldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsÄren.LevnadsberÀttelserna speglar deras vardagsliv dÀr lÀsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata sÄsom kÀnslor, syn pÄ moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har anvÀnt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.