?För ett automatiserat Ă„terskapande av inbyggda systems funktionella arkitektur frĂ„n kĂ€llkod ochprodukt data?Den ökade komplexiteten i inbyggda system inom fordonsindustrin tillsammans med de striktaresĂ€kerhetsrestriktionerna som infördes av ISO26262 standarden, krĂ€ver bĂ€ttre kunskap ochkĂ€nnedom om produktarkitekturen. Men, för befintliga produkter som inte var utvecklade enligt envĂ€ldefinierad arkitekturmodell, sĂ„ mĂ„ste en modell Ă„terhĂ€mtas.Syftet med detta examensarbete Ă€r att automatisera Ă„terhĂ€mtningen av funktionella arkitekturenför fordons inbyggda system, vilket Ă€r ett krav för mĂ„nga av ISO26262 aktiviteter. Dettaexamensarbete föreslĂ„r och beskriver tvĂ„ modeller för det inbyggda systemet i ett fordon, och visardess anvĂ€ndning för att bland annat generera anvĂ€ndarvĂ€nliga vyer. ÅterhĂ€mtningen av modellernasker genom att tolka den inbyggda C-koden och bearbeta fordonets data sĂ„som inblandadestyrenheter, deras adresser och CAN buss detaljerna.TvĂ„ modeller har föreslagits för att fĂ„nga den Ă„terskapade informationen om inbyggda systemet iett fordon: en produktmodell för inbyggda system och en mjukvaruarkitektur modell för deninbyggda mjukvaran.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Strukturell avbildning med ultraljud kan anvÀndas för att upptÀcka sjukdomar och störningar i kroppen. För att stÀlla tillförlitliga diagnoser rÀcker det inte alltid med en strukturell avbildning utan ibland krÀvs det Àven fysiologisk information. Vid anvÀndning av funktionell avbildning med ultraljud kan den informationen mÀtas i kroppens olika fysiologiska system. Systemen bestÄr av funktionellt olika enheter och kallas för motoriska enheter i skelettmuskulatur. Vid sjukdomar som ateroskleros (Äderförkalkning) kan dessa enheter vara sÄ kallade kÀrlplack, som bestÄr av vÀvnad med varierande egenskaper och medicinsk relevans. Möjligheten att kunna analysera funktionella enheter i system som dessa kan bidra mycket till diagnostisering av sjukdomar och störningar. Den hÀr studien presenterar en metod för att hitta naturliga kluster av funktionella enheter i skelettmuskulatur, frÄn 3D-data inhÀmtat med ultraljudssekvenser. I studien genererades syntetiska data frÄn en modell som simulerar sekvenser av aktionspotentialer i kontraherande muskelvÀvnad.

Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Kommunikation Àr en grundlÀggande kÀlla till spridning av kunskap med en pÄverkan pÄ bÄde individ och samhÀlle varpÄ ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet nÀrmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlÀgga sociala representationer av LÀnsförsÀkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkÀter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut vÀrderas högre Àn Funktionella Image-attribut men att bÄda dimensionerna Àr betydande gÀllande ett attraktivt Employer Brand.

AbstraktBakgrund: Barncancer drabbar cirka 400 000 barn i v?rlden ?rligen. N?r ett barn drabbas av cancer blir hela familjen p?verkade ?ven de friska syskonen. Syskonen kan uppleva en k?nsla av ensamhet och n?r de f?r otillr?ckligt med st?d upplever de ?kad oro och ?ngest.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nÀstan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebÀra stora investeringar. Det innebÀr Àven man mÄste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa pÄverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som stÀlls pÄ dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som stÀlls frÄn verksamheten pÄ IT-applikationer med fokus pÄ ett affÀrssystem. SÀrskilt gÀller det de som kan ha en signifikant pÄverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, sÄ kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

 Positiv psykologi anvÀndes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, dÄ positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tÀnkande och dÀrför antas kunna pÄverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsstÀllelse, livstillfredsstÀllelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade pÄ en enkÀt som avsÄg att mÀta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsstÀllelse. StudietillfredsstÀllelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.