Sök:

Sökresultat:

724 Uppsatser om Emotionell träning - Sida 44 av 49

HjÀrt- och kÀrlsjukdom och dess pÄverkan av sexuell aktivitet : - En litteraturöversikt

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar var vanligt förekommande och hade kommit att bli ett stort hÀlsoproblem. Ofta ledde diagnosen till ett försÀmrat vÀlbefinnande för bÄde den vÄrdsökande personen och Àven för partnern. För flertalet var dock sexualiteten en viktig del av vÀlbefinnandet. Risken att vÀlbefinnandet kunde kommit att pÄverkas var stor dÄ förekomsten av sexuella problem visats vara dubbelt sÄ hög i denna grupp gentemot den allmÀnna populationen.Syfte: Syftet var att beskriva hur hjÀrt- och kÀrlsjukdomen pÄverkade sexualiteten hos vÄrdsökande personer och deras partner.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ analys genomfördes. Nio artiklar som söktes fram genom Cinahl och Medline samt en artikel genom sekundÀrsökning ingick i översikten.

Skolans arbete med ensamkommande flyktingbarn : En kvalitativ studie om hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 Är, i bÄde högstadieskola och gymnasieskola vid tvÄ orter i norra Sverige. FrÄgestÀllningarna för studien berörde Àmnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal frÄn tvÄ skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som nÄgot viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang nÀr det kom till arbetet med mÄlgruppen.

Inte bara hel och ren! : Arbetsgivares syn pÄ estetiska kompetenskrav i serviceyrken.

Denna uppsats behandlar Àmnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar pÄ hur de anstÀllda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna dÄ det finns ett kraftigt överskott av sökande att vÀlja mellan. LÄngtgÄende krav kan alltsÄ stÀllas utan att nÄgon protesterar och kraven pÄ de arbetssökande kan ibland strÀcka sig Ànda till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebÀr att de anstÀllda ser bra ut och att de lÄter rÀtt.

"Det hÀr Àr bra nu, men imorgon Àr det nÄgonting annat" En studie om förebyggande program i en kommun

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Bortförande av barn : ur nÄgra drabbade förÀldrars perspektiv

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra förÀldrars upplevelser kring bortförandet av deras barn och hur stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet upplevs. Tidigare forskning pekar pÄ att kvarlÀmnade förÀldrar drabbas svÄrt av ett bortförande dÄ det orsakar emotionell stress. En del av forskningen som inriktar sig pÄ riskfaktorer och kÀnnetecken för bortföranden visar att bortföranden ofta Àger rum i samband med vÄrdnadstvister och föregÄs av hot. KvarlÀmnade förÀldrar drabbas ocksÄ ekonomiskt av ett bortförande. Forskning tyder ocksÄ pÄ att det finns brister i stöd och hjÀlp för drabbade förÀldrar.

Ensamkommande flyktingbarns sociala behov : En kvalitativ studie om professionella aktörers förestÀllningar om ensamkommande flyktingbarns sociala behov och möjligheten att tillfredsstÀlla dessa behov samt de professionellas kamp med att upprÀtthÄlla bala

Barn som flyr till ett nytt land utan förÀldrar eller vÄrdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. VÀgen till det nya landet Àr oftast lÄng, svÄr och efterlÀmnar smÀrtsamma erfarenheter. Det Àr en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gÄng har fÄtt frÄn sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen mÄnga mÀnniskor, dÀr de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. VÄrt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer pÄ ett utvalt HVB-hem (hem för vÄrd och boende) i Halmstads kommun.

Sinnesstimulering : En deskriptiv och explorativ studie om hur stimulans av de mÀnskliga sinnena kan anvÀndas för att pÄverka och skapa en upplevelse för kunden

Marknadsföring utgör inte nÄgon sÀrskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. PÄ grund av detta mÄste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nÄ ut till sina kunder. Genom att anvÀnda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istÀllet för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sÀtta mÀnniskans fem sinnen i centrum. Genom att anvÀnda sig av flera sinnen kan Àven ett mervÀrde skapas, vilket gör att företag inte lÀngre enbart kan koncentrera sig pÄ kÀrnprodukten.

SÀrskilt stöd som dilemma : En diskursanalytisk studie av olika aktörers definitioner

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lÀrare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet sÀrskilt stöd. Mer specifika frÄgestÀllningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en frÄga var om det var möjligt att faststÀlla en dominerande diskurs.En kvalitativ metod anvÀndes i studien dÀr samtliga deltagare lÀmnade brevsvar som analyserades utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lÀrare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrÄn ett dilemmaperspektiv som innebÀr att snarare Àn att hitta lösningar som Àr rÀtt eller fel, Àr syftet att lyfta problematiska frÄgor till diskussion och undersöka hur aktörer ser pÄ dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehÄllsaspekt, orsaksaspekt, kÀnsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Problemlösning pÄ vÀg mot lean production: en studie pÄ
Sandvik Band

Detta examensarbete kom till eftersom Sandvik Band ville ha en utredning till stÄnd gÀllande sin problemlösning. Detta dÄ Band hade skÀl att anta att problemlösningen i mÄnga fall skedde i form av ?brandslÀckning? med alltför begrÀnsad uppföljning. Syftet med examensarbetet blev att kartlÀgga hur problem i produktionen upptÀcks, löses, följs upp och dokumenteras. Förslag pÄ hur eventuella fel och brister i denna process skulle kunna elimineras skulle ocksÄ tas fram.

Psykisk ohÀlsa hos ungdomar med cancer

Vid anvĂ€ndning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster Ă€r begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrĂ„n detta kunna sammanstĂ€lla en början till ett referensröstmaterial bestĂ„ende av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frĂ„gestĂ€llningarna var: Hur samstĂ€mmiga i perceptuell röstanalys Ă€r bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är nĂ„gon eller nĂ„gra av de parametrar som bedömarna Ă€r överens om extra framtrĂ€dande i nĂ„gon röst sĂ„ att denna röst kan anvĂ€ndas som referensröst? UtifrĂ„n en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet.

Estetiska lÀrprocesser - lek eller kunskap? : En diskursanalys av hur lÀrarstuderande samtalar om estetiska lÀrprocesser

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

En historias dolda kraft : en fallstudie pÄ SaltÄ Kvarn om storytelling och varumÀrkesuppbyggnad i sociala medier

PÄ en marknad dÀr vÀlutvecklad teknik och kunskap inte lÀngre fungerar som ett konkurrensmedel Àr det svÄrt för företag att skapa och tillhandahÄlla en unik produkt. Med ett starkt varumÀrke kan företag differentiera sig frÄn andra aktörer med liknande produkter. Ett sÀtt att bygga upp varumÀrket Àr att anvÀnda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berÀtta kÀnsloladdadade historier som berör mÀnniskor. NÀr företag anvÀnder storytelling kan ett mervÀrde skapas dÄ företagets vÀrderingar förmedlas genom historieberÀttande.

Sjuksköterskors upplevelser av stress vid vÄrd av palliativa patienter: En litteraturöversikt

Höga nivÄer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dÄlig bemanning, mycket vikarier, schemaomlÀggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dÄligt stöd frÄn huvudman. Relativt mycket forskning Àr gjord om stress allmÀnt hos sjuksköterskor, betydligt mindre Àr skrivit om stress bland sjuksköterskors som vÄrdar döende patienter i hemmet, pÄ hospice eller pÄ sjukhus. Sjuksköterskor som vÄrdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som vÀcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrÀndhet. Palliativ vÄrd stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan i frÄga om pÄ faktakunskap, omdöme och erfarenhet.

EMPATITR?TTHET En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelser

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Storytelling i reklamfilm; Etnografisk innehÄllsanalys av Ikeas reklamfilm.

Forskning visar att företag idag bör engagera mÀnniskor emotionellt snarare Àn rationellt för att förmedla budskap. Storytelling Àr ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera mÀnniskor pÄ en emotionell nivÄ samt att det kan nyttjas inom flera anvÀndningsomrÄden. För att genomslagskraften ska bli sÄ stor som möjligt mÄste företagen ha kontroll över vad det Àr för budskap som sÀnds ut. Diskussioner förs dock gÀllande att dagens företag inte anses ha den rÀtta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om Àmnet. Detta gör att fler studier inom omrÄdet Àr av betydelse för storytellingens framtida utveckling.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->