Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader.

Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 ? 55 år med straff på fyra år till livstid.Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten.Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som Emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade.Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv.

Detta arbete syftar till att undersöka om emotionell webbutveckling och emotionella element kan påverka en kunds incitament till att genomföra köp inom e-handel. E-handel är en viktig och växande del för återförsäljare världen över och med hård konkurrens är det nödvändigt att ha en webbutik som får kunden att stanna och känna sig trygg genom hela köpprocessen. Studien visar att emotionella element skapar en preferens hos testpersonerna, dels genom ökad trygghet men även genom att engagera testpersonerna emotionellt med designen. Detta resulterar i att emotionell webbutveckling till god fördel kan användas för att förbättra vissa aspekter av webbutiker, framförallt framhävde testpersonerna tycke om sektionen med kundrecensioner samt för de emotionella bilderna. Webbutvecklaren får möjlighet att genom sin design kunna påverka sina besökares tankar och val, vilket exempelvis fördelaktigen kan resultera i en förbättrad relation mellan försäljare och konsument..

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav är en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, två av dem är problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bättre än de med emotionell strategi.

Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö där barn kan växa som människor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnå detta.

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva tillfrisknandet i Anonyma Narkomaners version av tolvstegsprogrammet som det upplevs av mina respondenter och analysera detsamma med objektrelationsteorin för att undersöka om essensen i tillfrisknandet är emotionell.Metod: Studien är en kvalitativ studie och empirin är insamlad via fem djupintervjuer och redovisas i tre teman. I dessa teman analyseras också empirin med hjälp av objektrelationsteori.Resultat: Essensen i tillfrisknandet som det beskrivs av mina respondenter kan förstås som en emotionell mognad. Essensen skulle också kunna förstås som en relationell mognad eller som en andlig mognad om man skulle välja att fokusera på någon av dessa aspekter. Tillfrisknandet skulle inte kunna ta plats om det inte förekom en emotionell mognad vilket indikerar att den emotionella mognaden är essensen i tillfrisknandet. Det går att följa tillfrisknandets utveckling hos en beroendesjuk människa som tillfrisknar via markörer som utgörs av de tolv stegen.

I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram, kallat ?Träningsläger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer?.  Syftet med föreliggande studie var att utvärdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och själslig intelligens samt självkänsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgått ledarutvecklingsprogrammet.

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att undersöka hur de anställda sjuksköterskorna på Norrbottens läns landsting upplever sina möjligheter till att öka sin kompetens. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats, ?Hur definierar sjuksköterskorna deras kompetens??, ?Upplever sjuksköterskorna att det finns faktorer som hindrar deras kompetensutveckling?? och ?Vilket ansvar anser sjuksköterskorna att de har för sin egen kompetensutvecklingsprocess??. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer där sju legitimerade sjuksköterskor anställda på Norrbottens läns landsting har deltagit. Urvalet har skett slumpmässigt och deltagandet har varit helt frivilligt och anonymt.

Emotional Intelligence (EI) is a highly used concept in contemporary organizations, especially in the recruitment process or education of employees and managers. The aim of this study was to examine the discursive production of the concept emotional intelligence and how it, linked to an organizational context, is expressed in web-based articles and course homepages. In total 11 texts related to emotional intelligence and organizational contexts were used as the object of study. A three-stage model was used as a method for analysis. The model included a content analysis, argument analysis and a deconstruction analysis in order to expose what was said about emotional intelligence and how it was said.

Det coachande ledarskapet är ett ledarskap som fokuserar på samspelet mellan ledare och medarbetare. För att studera detta ledarskap så har syftet med denna undersökning varit att undersöka upplevelserna av detta ledarskap som personer med beteendevetenskaplig utbildning har. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna värderar relationen mellan ledaren och medarbetaren som det grundläggande i ledarskapet. Förutom det coachande förhållningssättet i ledarskapet så handlar det också om hur ledaren är och vilka egenskaper han eller hon har. Det viktigaste är att ha kunskap om sig själv och sitt eget beteende som ledare och här är emotionell intelligens betydelsefullt.

Viktiga aspekter av kommunikationen styrs från höger hjärnhalva, däribland emotionell prosodi. Forskningen inom detta område har dock hittills varit ganska begränsad. En aspekt, som inte undersökts än, är jämförelse av deltagarens egen och lyssnares skattning av röstens uttrycksfullhet. Syftet med studien vara att undersöka förmågan att uttrycka emotionell prosodi efter stroke i höger hemisfär. Deltagare var tre patienter med stroke i höger hemisfär samt tre kontrollpersoner utan neurologisk sjukdom/skada eller problem med tal eller röst. Sammansättningen i grupperna av deltagare med stroke respektive kontrollpersoner var likvärdig avseende kön, ålder, dialektområde och utbildningsnivå.

Prosodi utgörs bland annat av variationer i tonhöjd, så kallade tonglidningar. Dessa tonglidningar förmedlar såväl språkligt som emotionellt innehåll i talet. Förmågan att uppfatta skillnader i tonhöjd kallas frekvensdiskriminering. Eftersom denna förmåga kan påverkas negativt av en sensorineural hörselskada är det tänkbart att hörselskadan även kan påverka perceptionen av prosodi. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan perception av tonglidningar och perception av prosodi samt om det finns en skillnad i dessa förmågor hos normalhörande respektive personer med en hörselnedsättning.