Sök:

Sökresultat:

533 Uppsatser om Emotionell ćterhämtning - Sida 16 av 36

A school?s policy, documentation and support of pupils with a diagnosis.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Åtta professionellas beskrivningar av emotionella processer vid terapeutiska samtal : En analys med EI-teorier

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in dialog with the client, both intra- and interpersonal.

Att arbeta med myndighetsutövning kring barn som far illa : En kvalitativ studie om socialsekreterares yrkesroll

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

Innovativ modell som speglar försoning i det mÀnskliga livet

Det vÄrdvetenskapliga begreppet försoning skapar möjligheter för mÀnniskan att uppleva emotionell tillfredstÀllelse i livet. Försoning sker inom mÀnniskan och skapar en möjlighet att förenas med svÄra livsöden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad begreppet försoning Àr och hur det gestaltas i omvÄrdnad. I resultatet redovisas försoningens olika dimensioner inom mÀnniskan. Försoning kan gestaltas som ett mÀnskligt accepterande, som en mÀnsklig förmÄga att Äterta kontrollen, som ett mÀnskligt hopp, som en mÀnsklig förÀndring och som en mÀnsklig process.

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test ocharbetsprestation inom polisen ? samtidig validitet

Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet stÀlls motvariabler som mÀter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anstÀllda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier anvÀndes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsstÀllande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsstÀllande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.

Livskunskap - Ett formande av den ideala eleven?

I den hÀr studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmÀnhet och inom livskunskap i synnerhet. PÄ en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal Är ett tÀmligen nytt Àmne som heter just livskunskap. Initiativet kommer frÄn skolorna sjÀlva och Àr vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vÄr studie har varit olika lÀromedel i livskunskap och framförallt att nÀrgranska ett lÀromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och dÀrför kan innehÄllet skifta frÄn olika skolor och likasÄ omfattningen.

Amning, stöd och information

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Är borderline personlighetsstörning en kvinnlig diagnos? : En kvalitativ studie om borderline personlighetsstörning och könsskillnader

The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences.The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g.

Erfarenheter av att vara brottsoffer : BerÀttelser om att vara brottsutsatt

Studiens syfte Àr att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhÄlla en ökad förstÄelse för brottsoffers situation. UtifrÄn syftet har frÄgestÀllningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar pÄ frÄgestÀllningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

Mor ror. Far Àr rar : En analytisk studie av genus i lÀromedel i engelska och franska i gymnasieskolan

I vÄrt examensarbete har vi genusgranskat tvÄ lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och anvÀnds i steg 1 i franska och den andra heter Give ?n? Take: Reader och anvÀnds i engelska kurs A pÄ yrkesprogrammen. FrÄgan vi har stÀllt oss Àr hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i bÄde bild och text i lÀroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen.Vi har kommit fram till att lÀroböckerna bevarar den traditionella begrÀnsningen som finns pÄ grund av kön dÀr mannen framhÄlls pÄ bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte Àr lika mycket vÀrda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framstÀlls kvinnan som mer emotionell Àn rationell och mannen saknar till stor del kÀnsloregister.

Ett nytt sÀtt att kommunicera pÄ jobbet : En studie av bloggens initiala pÄverkan i en verksamhet

Personor som designmetod Àr bÄde hyllad och ifrÄgasatt. Scenarier och personor Àr tvÄ modeller som inkluderar anvÀndaren pÄ olika sÀtt. Personor ska visualisera anvÀndaren och scenarier illu- strerar anvÀndaren i interaktion med den kommande produkten. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om personor tillför nÄgot vid utveckling av informationstjÀnster för sÀrskilda grupper, som scenarier inte redan gör. För att undersöka syftet utvecklades fyra personor med tillhörande scenarier.

Att beh?lla bankanst?llda - En kvalitativ studie om employee retention utifr?n ett identitetsperspektiv

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Ord och verbala uttrycks effekt pÄ emotioner och minne

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid lÀsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara pÄ huruvida verbala emotionella uttryck har nÄgon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och lÀst berÀttelser och dÀrefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har ocksÄ svarat pÄ detaljfrÄgor efter varje berÀttelse i syfte att studera och möjligen bekrÀfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat pÄ 15 mÀn i Äldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i Äldern 17-57 (M=38.0).

Oftast har vi redan löst det sjÀlva: lÀrares och elevers syn
pÄ konflikthantering

Syftet med studien var att öka vÄrt kunnande inom omrÄdet konflikter och konflikthantering genom att studera lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker i skolorna. Vi har studerat relevant forskning inom omrÄdet och genom kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika skolor har vi försökt exemplifiera hur lÀrare och elever ser pÄ konflikthantering. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder olika arbetssÀtt för att lösa konflikter men att bÄde lÀrare och elever anser att eleverna lyckas lösa de flesta konflikter sjÀlva. Resultatet visade ocksÄ att bÄde lÀrare och elever Àr vÀldigt nöjda med den konflikthantering som förekommer pÄ skolan. Skolorna arbetar till stor del förebyggande med att utveckla emotionell kompetens (EQ) hos eleverna, hjÀlpa eleverna att sÀtta ord pÄ deras kÀnslor och hantera de kÀnslor som uppstÄr.

Överrapportering och bedömning frĂ„n skidpatrull till ambulanspersonal

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->