Kan man producera brännbar gas av biobränsle i en småskalig anläggning? Kandetta göras till en rimlig kostnad? Är det möjligt för en privatperson installeraförgasningsanläggningen själv eller krävs det en fackman? Skulle man kunna göragas av sitt trädgårdsavfall?Svaret på dessa frågor är ja, det går.Men om man vill göra det på ett säkert och miljövänligt sätt är svaret tyvärr nej.Detta gäller i alla fall den anläggningen som detta arbete handlar om.Tack vare Compower i Lund så kunde jag få tillgång till en kinesisk ?stalk gasifier?Målet var att med denna panna framställa och analysera den gas som producerasfrån biobränslen (gengas). Gasen skulle i bästa fall kunna användas i Compowersmicrokraftverk för el och värmegenerering.Efter installation och uppstart såg det lovande ut. Brännbar gas producerades efterca 20 min och gasen brann fint. Bränslet bestod då av en blandning mellan pelletsoch flis.Vid samtliga prov brinner gasen med klarblå låga och ingen synlig rök finns isamband med förbränningen.Pga.

This master thesis sets out to compare the different public transport modes in Stockholm city.Both energy consumption and air pollution are compared. The chosen transport methods are car,bus and metro.Traditionally the rail industry has had environmental arguments as a strong competitiveadvantage when it comes to passenger transportation. However, in recent years the automotiveindustry has been getting more positive media attention regarding environmental issues, forexample Roger Kemp?s statement that the car is the most environmental friendly passengertransportation mode in the UK. This study will show the environmental advantages of railwaytraffic in cities.The energy sources of the world are not endless and the use of the different sources affects theenvironment in different ways.

En del fjällvandrare tycker att det är för tungt att gå med en stor ryggsäck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjälpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare påbörjat utvecklingen av detta hjälpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgångspunkt. Produktens grundidé är i dagsläget sekretessbelagd och kommer tyvärr inte att redovisas i denna rapport.En användarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjällvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjälp av context mapping-metoden.

Bakgrunden till föreliggande examensarbete är att lakvatten från upplag med till exempel hushållsavfall och industriavfall kan ha miljöstörande egenskaper. För karakterisering av lakvatten finns inte några fastställda allmänna metoder. På IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, pågår ett projekt vars syfte är att utveckla en metodik med vilken lakvatten från avfallsupplag kan karakteriseras. Detta examensarbete utgör en del av karakteriseringen och syftar till att karakterisera lakvatten med hjälp av fraktionering efter partikelstorlek och multivariat modellering. Fraktioneringen grundade sig på en laborativ del baserad på tidigare utförda försök.

De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras.

I dagsläget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits på marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 är en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav på miljöarbetet. Kraven är mer riktade mot organisatoriska frågor, där företagen själva sätter upp sina mål. Detta examensarbete är utfört vid Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten, som är certifierade enligt ISO 14001 sedan år 2000.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes våren 2011 på Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte är att visa hur man bäst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. Klimatpåverkan redovisas ur ett såväl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mäts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpåverkan från energianvändningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensEmissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla Emissioner som uppstår vid omhändertagande av matavfall såväl lokalt som globalt och det är ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpåverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhändertagande av den energi som finns matavfall.

Sötvatten är en naturlig källa för atmosfärisk metangas. Gasen som bland annat bildasi sjöar och vattendrags sediment stiger upp genom vattenfasen via bubblor och diffusion och når därigenom atmosfären. Metangasen fungerar i atmosfären som en växthusgas då den inverkar på vårt klimat och är den gas som näst efter koldioxid bidragit mest till de sentida förändringara av den naturliga växthuseffekten. Förändringarna orsakas av att de klimatpåverkande gaserna ökar i atmosfären och som följd bidrar till en så kallad förstärkt växhuseffekt med globala temperaturökningar som följd. I denna studie har metanEmissioner till atmosfären undersökts från vattendrag, nämligen Stångån, som rinner genom Östergötland och mynnar ut i sjön Roxen.

Av den totala energianvändningen i Sverige och övriga EU så kommer 40 % från byggnadsbeståndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrågan av energisnåla byggnader. Finns det enkla utföranden att sänka energiförbrukningen i byggnader på, genom att energieffektivisera byggnaden på olika sätt? Eller krävs det flera års erfarenhet samt en stor plånbok?Energimyndigheten sätter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre än 200 m² i klimatzon III får idag högst ha en energiförbrukning på 30 kWh/m² uppvärmd yta och år.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sällan både direkta och indirekta störningar för de trafikanter som färdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlängda körsträckor där en alternativ förbifartväg är nödvändig. Ökade Emissioner och utsläpp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning på närliggande vägar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Sveriges samhällsstruktur ger en geografisk spridning vilket kräver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. Vår kollektivtrafik svarar mot behov och krav gällande ett tillgängligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mängd utsläpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnätet. Idag är bussen en del av vår bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vår spårbundna trafik.