Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre.

Definitionen av intrauterin fosterdöd (IUFD) är ett barn som föds fram och inte andas ellervisar några livstecken efter 22 fullgångna graviditetsveckor. Tidigare studier har visat attvårdpersonalens omvårdnadsåtgärder var avgörande för de drabbade föräldrarnassorgeprocess. Syftet med studien var att undersöka om omvårdnadsåtgärder fanns beskrivnai PM/Vårdprogram på Sveriges förlossningskliniker i samband med IUFD och i så fall vilkaomvårdnadsåtgärder som beskrevs. Syftet var också att jämföra beskrivnaomvårdnadsåtgärder i PM/Vårdprogram med aktuell forskning inom området. Metoden varen deskriptiv studie med en kvantitativ ansats.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka kommentarer och förslag bröstcancerpatienter i Uppsala/Örebro-regionen har avseende vården i samband med bröstcanceroperationen.Metod: Totalt 1573 kvinnor från kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebro-regionen, som diagnostiserades med primär bröstcancer tillfrågades att delta i en enkätstudie. Av dessa besvarade 1050 kvinnor enkäten. Data insamlades med hjälp av en enkät med tre öppna frågor varav en ska analyseras i denna studie. Cirka 200 kvinnor svarade på denna fråga. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studiedeltagarnas svar visade att det finns en stor variation i vårdtillfredställelse, i samband med operationen, bland bröstcancerdrabbade kvinnor i Uppsala/Örebro-regionen.

In Sweden surgical treatment of vocal fold lesions in children is fairly uncommon. At Falun hospital they have adapted a more generous attitude towards phonosurgery of children?s vocal folds. The purpose of the present study was to evaluate surgical treatment of organic vocal fold lesions in children and to assess the phonosurgical patient utility. The study was carried out at the Ear-, Nose- and Throat clinic, Falun hospital, Sweden.

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet..

Omkring 10-20 % av personer med lumbalt diskbråck opereras. Operationen syftar främst till att behandla utstrålande smärta i nedre extremiteter. Beteenderelaterade faktorer kan påverka smärtupplevelsen vid långvariga smärttillstånd och viss forskning finns om hur resultatet av diskbråcksoperation påverkas av olika biopsykosociala faktorer.Syftet med denna studie var att undersöka hur smärtintensitet var associerat till vissa beteenderelaterade faktorer före och två år efter lumbal diskbråcksoperation, samt om dessa faktorer preoperativt kan predicera smärta efter diskbråcksoperation. Studien är en longitudinell deskriptiv kohortstudie där associationer analyseras. Data samlades in med en enkät före och efter operationen.Preoperativt besvarade 59 personer enkäten, två år senare upplevde 20 personer ingen smärta och besvarade därför inte de beteenderelaterade frågorna.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

The telenursing service deals with offering the public guidance as what to do with their health and illness concern. More specifically this service includes triage, support, advice, education, referral, information and coordination. To conduct telephone advice is a complicated task to perform and put specific demands of the nurse?s communication skills.The purpose of this study was to critically review the impact of telephone counseling focused on context of implementation, perspective, design and clinical relevance by a sample of studies within the field.The critical review focused on inconsistencies in the material. Strengths and weaknesses of the studies were explored, with emphasis on detecting areas of skill gaps.Twelve of thirteen studies were made in the context of telenursing.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen samt vilka faktorer som påverkade upplevelsen. Syftet var även att beskriva vilka faktorer som möjliggör och hindrar sjuksköterskan att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 10 artiklar granskades och låg till grund för resultatet vilket visade att patientens upplevelse och faktorer som påverkade upplevelsen av besöket på akutmottagningen var sjuksköterskans omvårdnad, väntetider, akutmottagningens miljö samt vårdpersonalens information och kommunikation. För att sjuksköterskan skulle ha möjlighet att arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv krävdes vissa kunskaper hos sjuksköterskan, bland annat att ha bred kunskap inte bara i omvårdnad utan även inom medicinska sjukdomar, för att bättre förstå patientens situation. Att vara emotionellt involverad, känna ansvar, ta egna initiativ, vara öppen och lyhörd, genuint intresserad och involverad av patienten och göra det där "lilla extra" gjorde att sjuksköterskan kunde arbeta utifrån ett omvårdnadsperspektiv.

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.