Bakgrund: Lex Maria är ett avvikelsehanteringssystem vars mål är främjandet av patientsäkerheten. All hälso- och sjukvårdspersonal har anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. I samband med Lex Maria-anmälan ska händelseanalys genomföras och nya åtgärder tillämpas. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa Lex Maria-anmälningarna från fyra akutsjukhus i södra Sverige mellan åren 2009-2011 och betydelsen för patientsäkerheten. Metod: Studien har en kvantitativ metod med retrospektiv inriktning.

Att maximera sjukhusens och räddningstjänstens täckning av befolkningen är en viktig säkerhetsfråga som diskuteras inom bland annat hälsovårdsplaneringen. Geografiska informationssystem (GIS) kan användas som ett hjälpmedel för att analysera och presentera andelen befolkning som är utanför sjukvårdens täckningsområden och även visa variationer på täckningsområdena när anläggningar slås ihop eller läggs ned. Syftet med arbetet är att presentera en ny, vektorbaserad nätverksanalys i GIS-miljö för att undersöka hur täckningsområdena för räddningstjänsten i Uppsala kommun påverkas.För att utföra nätverksanalysen användes data från Nationella Vägdatabasen (NVDB) över Uppsala kommun. Attributen som användes från NVDB innehöll information om framförallt hastighetsbegränsningar, väghierarki, tid, restriktioner och gatunamn. Täckningsområdena beräknades med ArcGIS och tilläggsprogrammet Network Analyst och resulterade i en översiktlig karta med räddningstjänstens insatstider och även enskilda insatskartor.

Syfte: Att beskriva faktorer av betydelse för patienttillfredsställelse på akutmottagningen.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Data baserades på 13 artiklar sökta i databasen PubMed.Resultat: Totalt identifierades sju faktorer av betydelse för patienttillfredsställelsen av vården på akutmottagningen. Faktorerna var patientens bakgrund, vårdpersonalens bemötande, information, kommunikation, triageprocessen, väntetid och miljö. Resultatet visade att den viktigaste faktorn som hade betydelse för patientens tillfredställelse på akutmottagningen var väntetiden, ovissheten kring denna och triageprocessens påverkan.Slutsats: Faktorerna visade sig vara viktiga var för sig och ännu viktigare i kombination med varandra. Om patienterna var missnöjda med en faktor påverkade det ofta tillfredställelsen av de andra faktorerna under besöket på akutmottagningen.

 Nyckelord:Akutmottagning, sjuksköterska, tidsfaktorer, stress, välmående Bakgrund:Stress och tidsbrist är vanligt förekommande inom sjukvården, och arbetet som sjuksköterska på akutmottagning genererar höga nivåer av stress. Syfte:Att undersöka hur sjuksköterskor på en akutmottagning upplever att tidsbrist och stress påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ studie där tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Intervjuerna analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundman samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Huvudresultat:Sjuksköterskornas intervjuer resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier vilka tillsammans bildade två domäner och ett tema. Kategorier som erhölls var hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet samt brist på hanterbarhet. Sjuksköterskornas välmående påverkades positivt av stress som upplevdes som hanterbar, meningsfull och begriplig, medan välmåendet påverkades negativt av brist på hanterbarhet. Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående endast negativt. Slutsats:Tidsbrist påverkade sjuksköterskornas välmående negativt, medan sjuksköterskorna upplevde att stress kunde ha både positiv och negativ inverkan på deras välmående. .

Bakrund: Fast track-kirurgi är ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt inom hjärtkirurgi. Tidigare studier har påvisat att en tidig extubation har medfört en vinst i patientens rehabili-teringsprocess samt bidragit till kortare vårdtider och sänkta sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och redovisa graden av smärta och konfusion efter extubation hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Metod: Material inhämtades genom en fortlöpande journalgranskning. Pilotstudien granskade patientjournaler samt övervakningsjournaler i realtid.

Background: Homelessness is increasing, and health care is still difficult for many homeless people to achieve. If they get sick, it is both technically challenging to get a clinic they can go to, but also an economic problem because most of the homeless have no gainful employment. The fact that many homeless people experience bad attitudes of health care professionals is one reason why they don?t seek healthcare until an emergency arises. In the profession as a nurse, all people should be given equal treatment regardless of background.

Bakgrund: Sjuksköterskors bemötande påverkar patienternas välmående och i slutändan hälsa. Påakutmottagningar där tempot är högt och besluten snabba är det extra viktigt att ha med sig tanken om detgoda bemötandet. HSL, Socialstyrelsen och ICN:s etiska kod för sjuksköterskor tar alla upp olika aspekter avbemötande. Bemötandet är lika viktigt som vården för patienterna, men idag är det klagomål på bemötandetsom står för flest anmälningar till patientombudsmannen. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva patientersförväntningar på sjuksköterskor på akutmottagningar samt att belysa i vilken mån sjuksköterskorna leverupp till dessa förväntningar idag.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof.För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen.

Title The User Created Fire ? Risks and Opportunities with Crisis Communication in Social Network SitesAuthor Charbel SaderCourse Master Thesis in Media? and Communication Studies, Department of Journalism and Communication, University of GothenburgSemester Spring semester of 2013Tutor Nicklas HåkanssonNumberof pages 75Purpose To find a deeper understanding of the digital media?s role in Swedish society in relation to crisis communication.Method Qualitative approach using focus group interviewsMaterial Semi structured focus group interviews with a total of 18 participants in five groups. The focus group sessions were made during February, March and April 2012.Main results The main findings in this study are that users expect the communication flow in social network sites (SNS) during a crisis is to be a shortcut to information without a detour through organizations or traditional media. Although we find personal gratification, like interpersonal communication, quick information and sharing feelings and experience with others by using SNS during a crisis, users also tend to be hesitant about the credibility of the shared information. Alongside the user created content, we look to professional media experts and organizations as a guarantee for the veracity of the shared information.

Bakgrund/syfte: Många patienter, varav unga vuxna(18-25 år) utgör en stor grupp, använder akutmottagningar [AM] av obefogade skäl. Problemet med icke-akuta patienter på AM har varit ett diskussionsämne sedan 80-talet i västvärlden. De långa väntetiderna och ökade patienttrycket på AM är associerat till en försämrad upplevelse av vården ur ett patientperspektiv. Primärvården har en nyckelroll i att styra flödet av patienter som söker vård. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur unga vuxna (18-25 år) söker vård relaterat till kön, ålder, symptom och lämplig vårdnivå, AM kontra Närakuten [NA].Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och på närakuten (Cityakuten) i Uppsala.Resultat: Kvinnor sökte mer vård i undersökningsgruppen och den vanligaste orsaken till besök på AM var buksymptom och på NA var det allmänna influensasymptom.

Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation.

Adherence to medical ordination is low and for long-time medication it is estimated to be as low as 50 percent. Depending on the prescribed drug this could lead to adverse effects and/or loss of effect of the drug. Information about why a drug is prescribed is important patient information and is thought to help increase compliance with the physician?s prescription. According to results from a recent study of visits to the emergency room at Karolinska Universitetssjukhuset in Solna, Stockholm, medically related problems were the cause in about 30 percent of the cases.

Introduction: Urinary retention is a common postoperative complication associated with bladder distension. Permanent damage to the bladder affects the patient?s quality of life and may lead to a lifelong inability to empty the bladder and needs of self-catheterization with the risk of urinary tract infection. Bladder distension was classified as the fourth largest health care related injury in Sweden in 2013. Bladder distension may occur before the operation starts and is more common among orthopedic patients.

Jönköping Small Animal Hospital is today the only clinic in Sweden to offer radiation therapy as a treatment of tumours. The body contains of billions of cells that all have to obey the regulations that are established. If a cell is exposed to a harmful substance, for example a chemical, it can be transformed into a tumourcell. Normally the body has a good defence but the tumourcell can survive and start to divide unrestrained. A tumour is starting to develop.

Vårdpersonal och allmänheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som är överviktiga. Antalet patienter som genomgår en operation för sin övervikt ökar för varje år. Det är en omvälvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats på andra patientgrupper men inte på patienter som skall genomgå en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt.Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjälp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter.