"Dam knäckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår. Det kan ofta vara svårt att förstå och för att ge en bättre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har även tittat på olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förändras under speciella situationer, såsom under misshandelsförhållanden. Bland dessa teorier finns Berger & Luckmann´s (1971) teori om socialisation och internalisering av någon annans synsätt, Goffman´s (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bättre förstå varför kvinnan stannar.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersätta varandra. Uppsatsen är baserad på The Conference ? en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och två underfrågor: Är det fysiska mötet på The Conference och on-line mötet på internet kompletterande eller ersätter de varandra?? Underfrågorna är: Vad vill arrangören att deltagaren ska få ut av The Conference på plats ? i förhållande till en konferens on-line? Hur används sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference? Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

Med Internet kom de sociala medierna, vilka har fått en stor betydelse för människans sociala interaktion. Här ges utrymme att inte bara läsa och sprida information, utan också dela och skapa innehåll tillsammans med andra. Människans förhållande till kommunikation har således förändrats och de sociala medierna öppnar för möjligheten att i större utsträckning påverka hur vi gestaltar oss själva och framhäver vår identitet, något som i modern tid blir allt viktigare då individer måste särskilja sig från mängden för att lyckas sälja in sitt personliga varumärke.Studien ämnar att med ett kvalitativt angreppssätt utreda hur det personliga varumärket påverkas av användandet av det sociala mediet facebook. Hur mycket kryddas personliga framställningar för att verka mer spännande och är framställningen en spegelbild av verkligheten eller rent av skapandet av ett bättre jag? Syftet är att undersöka hur ungdomar använder sig av facebook för att utveckla sitt personliga varumärke och analysen kommer vila på fokusgruppsintervjuer där målet är att ta reda på hur de använder sig av språk och bilder för att forma och skapa sin identitet.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus är att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistånd med klient inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Särskilt vikt läggs vid hantering av olika situationer som dyker upp när socialsekreteraren bemöter en klient vid handläggning av ekonomiskt bistånd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlätta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istället begränsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien är planerad utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstå vid interaktionen med en ungdomsklient? För att få svar på mina frågeställningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur officerare inom den Svenska Försvarsmakten upplever sin yrkesidentitet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat sex manliga officerare som studerar till överstelöjtnanter på Försvarshögskolan. Samtliga informanter valdes ut med hjälp av snöbollsurval och en av intervjuerna bestod av en pilotintervju. Vi har använt oss av Goffmans rollteori som teoretiskt ramverk, där Goffman använder sig av teatern som en metafor för att beskriva hur individer ständigt spelar olika roller.

Abstract Författare: Ola Schönström och Tomas Lundberg Titel: Tyck som läraren tycker, tänk som läraren tänker ? En kvalitativ studie om ungdomars engagemang, identitet och värderingar i och utanför skolan Uppsats: LL1506, 41-60p Handledare: Rune Jönsson Malmö Lärarhögskola, Individ och samhälle. Vårterminen 2006 Hur ser gymnasieungdomarna på skolans förmåga att uppmana till engagemang? Vilken roll spelar deras identitet i dessa frågor? Hur vill de förändra sin undervisning för att den ska bli mer underhållande? Detta är en del av de frågor vi arbetar med i studien, vars syfte är att belysa gymnasieungdomars verklighet, identitet och engagemang och om detta tas tillvara i undervisningen på gymnasieskolan. Genom att se på processen hur identitet och värderingar bildas försöker vi få en förståelse hur man bättre skulle kunna använda sig av elevernas egna referensramar och erfarenheter för att göra undervisningen mer givande och verklighetsnära för ungdomarna. Vår studie har utgått ifrån teorier om identitet, värderingar och normer från bl.a.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Menopause is a complex, paradoxical totality and every menopausal experience is differentfrom the other. This essay aims to capture some of the experiences surrounding it.The main questions is what it is that the women of the study share about menopause, andhow they talk about it. The material consists of interviews with eight women from the ages 51to 81, all of whom are either in menopause or have come out of it, and narratives collectedpartly on my own website ?Övergången? (?Transition?) and on the Internet via blogs and adiscussion board on menopause.Using Goffmans theories on interaction and roles and theories about gender and age as asocial construction I discovered that it is ambiguous messages that are thrown at the middleaged woman in menopause. Menopause is not always a welcome part of the role as a woman.The menopause is also associated with aging and a woman is expected to experiencemenopause during a certain age and period in the life schedule, often the middle age.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande.