Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med Elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Titel: Elevers och lärares upplevelser av Elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieeleveroch två högstadielärare upplever Elevinflytande på två olikaskolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se omelevernas och lärarens upplevelser av Elevinflytande stämmeröverens med varandra på respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer medtvå lärare från två olika skolor.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolornaexempelvis upplever Elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma förmycket. Läraren på den kommunala skolan upplever blandannat att Elevinflytande är viktigt men att det inte har så storbetydelse för hennes elever.

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring Elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring Elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med Elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat Elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med Elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med Elevinflytande.Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med Elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av Elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är Elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3. Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer Elevinflytande inom olika områden.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur Elevinflytande påverkar elevernas intresse för skolarbetet. Med Elevinflytande avses att eleverna planerar och genomför innehållet i ett arbetsmoment och även själva beslutar om viken redovisningsform de vill använda. Vår undersökning hade en kvalitativ karaktär och har gjorts med hjälp av ostrukturerade klassrumsobservationer och elevintervjuer. Observationerna pågick under hela praktikperioden och i slutet lottade vi slumpmässigt ut fyra elever för intervjuer. I och med att eleverna fick jobba mer inflytelserikt under vår undervisningsperiod kunde vi se att flertalet upplevde Elevinflytandet som något positivt.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur lärare och elever upplever och uppfattar Elevinflytande och på vilket sätt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville också se om lärare och elevers upplevelser överensstämmer med varandra. Med Elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Vår undersökning är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i Bodens kommun. Vårt resultat visar som den tidigare forskningen att det är det formella inflytandet i form av klass- och elevråd som praktiseras ute i skolorna.

Studiens syfte var att se hur elever förstår de begrepp som föknippas med Elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss på var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod där vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smågrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..

Intervjuer med elever i tioårsåldern på en kommunal skola och en friskola i Skåne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och påverka i skolan..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett Elevinflytande påverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Skellefteå kommun. För att se om jag uppnått mitt syfte använde jag mig av enkäter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrån olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansåg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare när de själva hade fått vara med och bestämma.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares och elevers upplevelser av informellt Elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville också undersöka om elever upplevde att Elevinflytande skulle kunna förändra deras inställning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom området och genom att genomföra intervjuer med NO-lärare och elever på grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning där deras inflytande är begränsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat Elevinflytande. Med utgångspunkt från detta hävdar vi att NO-lärare måste överväga att införa Elevinflytande i undervisningen.

Elevinflytande betraktas på många skolor ofta som någonting nytt som ska in i undervisningen. På andra skolor är det en självklarhet som redan finns där. Att man har olika uppfattningar om Elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar åt mellan lärare och elever? Har de samma syn på inflytande? För att få fram ett resultat har vi använt oss av elevenkäter och lärarintervjuer i år 4 och 9. Läroplanen skriver i sina mål att Elevinflytande ska finnas på alla åldersnivåer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till Elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket Elevinflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om Elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med Elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad Elevinflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om eller hur Elevinflytande i särskolan fungerar i relation till styrdokumenten. Olika formerna av demokrati såsom Elevinflytande, deliberativa samtalet, klassråd och skolråd belyses utifrån olika perspektiv. Den metod som vi har använts oss av är kvalitativa intervjuer, där respondenterna svarade på ett antal öppna frågor. Respondenterna är elever och pedagoger i särskolan från två olika skolor. Åldersspannet på eleverna sträcker sig från tolv år till sexton år.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare på Hantverksprogrammets Frisörinriktning uppfattar och arbetar med Elevinflytande för att skapa mening i undervisningen. Arbetet begränsades och preciserades genom följande frågeställning:Vilka aspekter av Elevinflytande ges av lärarna till eleverna?Vilka faktorer påverkar Elevinflytandet enligt lärarna?Arbetet har en kvalitativ ansats där lärare från Frisörinriktningen på Hantverksprogrammet ger sin syn på Elevinflytande. Materialet insamlades genom semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på Frisörinriktningen och transkriberas utifrån en basmodell av Linell för att analyseras utifrån en teoretisk grund vilande på Dewey.Resultatet av undersökningen visar att lärare arbetar på liknande sätt med att involvera sina elever i Elevinflytande i skolan oavsett om de undervisar i så kallade praktiska eller teoretiskt klassade ämnen. Undersökningen visar att det avgörande för Elevinflytandet är viljan hos lärarna i kombination med elevernas vana att ta ansvar och av att ha fått utöva Elevinflytande från tidigare stadier.