Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

The European union started as an area of economic cooperation, but has developed into an area of cooperation in many legal fields. There are these days even cooperation when it comes to dealing with criminals. There is a new procedure called the European arrest warrant which goal is to make the extradition of criminals between the different member states in the European union more efficient. Sometimes when a state receives a European arrest warrant they have to extradite the person in question without doing any investigation of their own. The procedure is based on the principle of mutual recognition.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet är även att resonera kring lärarens arbete med motivation och idrottslektioners innehåll med studiens resultat som bakgrund.Frågeställningar1. Vad upplever elever som motiverande med att delta på lektionerna i idrott och hälsa?2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande på idrottslektionerna?3.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera två lärares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lärarnas intryck från sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lärarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. Lärarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nå målen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlärarna upptäcker elevernas förmågor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrån femteman.

Aktiva värderingar är ett pedagogiskt arbetssätt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner där elevernas förmåga att förstå olika åsikter, tänka kritiskt och inse konsekvenser tränas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras på två övningar i arbetssättet aktiva värderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkät. Resultatet påvisar att eleverna var mycket positiva till värderingsövningarna. Samtliga elever tyckte även att de fått möjlighet att ta ställning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom värderingsövningarna.

Aktiva värderingar är ett pedagogiskt arbetssätt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner där elevernas förmåga att förstå olika åsikter, tänka kritiskt och inse konsekvenser tränas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras på två övningar i arbetssättet aktiva värderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkät. Resultatet påvisar att eleverna var mycket positiva till värderingsövningarna. Samtliga elever tyckte även att de fått möjlighet att ta ställning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom värderingsövningarna.

Dialekter jämnas allt mer ut och utpräglade dialekter är sällsynta i dagens samhälle. I denna utjämning har skolan spelat en stor roll då det under 1800-talet förespråkades en utrotningspedagogik på grund av språkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen är skolans språknorm ännu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lärare hanterar motsättningen mellan skolans språknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att få en uppfattning om hur de förhåller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lärare i de lägre årskurserna på Gotland förhåller sig till dialekter genomfördes en enkätundersökning och en intervjuundersökning.

Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorteori undersöka hur lärare lägger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsätt kan påverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. Utgångspunkt för studien har varit svenska elevers försämrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frågeställningar har jag sökt svar på: Hur arbetar lärare med matematik i årskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lärare, i dessa årskurser, på elevers matematikkunskaper? Hur tror lärare, i dessa årskurser, att deras arbetssätt påverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklärare som är behöriga och undervisar i årskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i läroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan..

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för gymnasielärares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos läraren som bidrar till att eleverna känner motivation till att studera i skolan, och om det fanns några skillnader mellan lärare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lärare och förmågan att skapa en relation påverkar elevernas inre motivation positivt. På en kvalitativ grund har fem gymnasielärare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande påverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolår nio, i Skellefteå kommun. För att se om jag uppnått mitt syfte använde jag mig av enkäter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrån olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansåg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare när de själva hade fått vara med och bestämma.

Through a case study, I wanted to find out what advantages and disadvantages local companies consider with scrum and what they think about its future. To find out what scrum is, I read the literature and scientific articles and then wrote surveys based on my thoughts. Further, I also wanted to find out if it?s possible to use scrum in a school environment and therefore I visited a high school class who used scrum in one of their projects. The result was good but could have been better as it requires more training of scrum to understand everything.