Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök..

Vi har valt att göra en undersökning om huruvida språkarbete och skrivträning ger några effekter för elevers skrivutveckling. Till grund för studien ligger en tidigare gjord undersökning av Ulla Ekvall. Materialet utgörs av texter från två elevgrupper på mellanstadiet. Data har insamlats i huvudsak med hjälp av en kvantitativ metod. En av elevgrupperna fick under en viss period grammatikundervisning och skrivträning medan den andra gruppen inte fick det.

Kortfattad summering av studiens syfte, metod, resultat och analysDet övergripande syftet med detta arbete är att undersöka upplevelsen av vad regelbundnarörelseaktiviteters inslag i skoldagen och i klassrumsundervisningen kan betyda för elever,lärare och deras lär- och arbetsmiljö. Som underlag för den empiriska studien har Friskis &Svettis rörelseprojekt RÖRIS valts och därför kan denna studie också till viss del ses som enutvärdering av denna verksamhet. Det har varit en studie med en kvalitativ forskningsansatsdär data samlat in genom lärarintervjuer och elevenkäter, vars utformning har haft kvantitativainslag. Deltagarna i studien har varit lärare och elever som regelbundet använt sig avverktyget Röris. En litteraturstudie inom området har gjorts för att förstå och till viss delförklara de positiva upplevelser som lärare och elever har haft.Sammanfattningsvis visar resultaten på att både elever och lärare övervägande upplevtrörelseaktiviteternas inslag som något positivt med flera positiva effekter som följd.

I denna studie har elevers åsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkätundersökning med 88 elever och kompletterades med två intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad inställning till Facebook som lärplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrång i privatlivet. En övervägande majoritet var dock positiva till arbetssättet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick även att se skillnader i åsikter om och användandet av sociala medier ur ett åldersperspektiv.

Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle där många elever behärskar mer än ett språk samt har olika kulturella bakgrunder. Vårt syfte med arbetet är att synliggöra sambandet mellan elevers språk och identitet. Vi har undersökt hur elever förhåller sig till sin flerspråkighet och hur den sociala miljön och interaktionen med andra individer kan påverka deras identitet. Vi har genomfört en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer för att undersöka ovanstående. Under arbetets gång har vi blivit varse att många flerspråkiga elever har ett positivt förhållningssätt till sin flerspråkighet.

I denna studie görs en ansats i att analysera hur loggbok bidrar till elevers reflektioner. Studien genomförs i en hermeneutisk anda och bygger på kvalitativ metod. Eleverna har i anslutning till en lektionsserie skrivit loggböcker utifrån frågor ställda i en låg grad av struktur. Där frågorna utgår från en grundtanke vilken berör lärande. Alexanderssons och Deweys teorier om olika nivåer och faser avseende reflektion ligger till grund för hur elevernas texter tolkas i olika nivåer av reflektion.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes är unik i det sätt den påverkar hela familjen gällande anpassning och livsstilsförändringar. Därför är det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angående dessa förändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser när ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Denna studie syftar till att undersöka maktrelationen mellan elever i idrottsundervisningen. Detta görs för att få en bild av hur elevers interagerande skapar olika maktpositioner samt för att få en bild av hur maktutövandet tar sig uttryck. Den första av de två frågeställningar som vi utgått från lyder: Vilka tekniker och strategier för maktutövande kommer till uttryck i elevernas interagerande med varandra under idrottslektionerna? Den andra frågeställningen är: Vilka olika roller, så kallade subjektspositioner, skapas av eleverna i maktrelationen dem emellan?Som teoretisk bakgrund ligger bland annat Foucaults teori om makt. Med grund i denna har vi utgått från att idrottsanläggningen och idrottsundervisningen är en särskild kontext som ger utrymme för vissa handlingar.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om elevers värderingarpåverkar betygssättningen.Frågeställning Finns det ett samband mellan elevers värderingar och läraresbetygssättning?Bakgrund: Tidigare forskning visar att betyg inte alltid sätts på klaragrunder. Faktorer som felaktigt påverkar bedömningen vägsofta in och avgör vilket betyg som sätts på en elev. Detta är etträttssäkerhetsproblem och bidrar till brister i likvärdighet inomden svenska skolan. Forskning bör därför göras för att belysaolika faktorer som kan ligga till grund för felaktig bedömning.Metod: För att få ett svar på frågeställningen har ett experimentgenomförts.

This paper is about pupils choice of school..

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material.

Abstract Arbetet utgör en undersökning om gymnasielevers attityder kring skolmatematik. Eleverna i undersökningen går i gymnasiets årskurs två och tre på Teknik- eller Naturprogrammet. Eleverna, som alla medverkade frivilligt, tillfrågades i intervjuer om hur de såg på matematik, nyttan av den och vad som gör det intressant/roligt att studera ämnet matematik samt vad de ansåg kunskaper i matematik kunde användas till rent allmänt. Utfallet var sammanfattningsvis en positiv i syn på ämnet och att det var förståelsen av matematiken som gör den rolig och att den upplevda nyttan med ämnet framförallt att det hjälper förståelsen av t.ex. Fysik och Kemi.